Hej katthemmet, här kommer en hälsning från Inge!
Det var en mycket deprimerad kisse som kom till mig en vecka före jul. Så fort Suzanne släppt ut honom gick han in under en säng. Där blev han kvar och kom inte fram på tre dagar, inte ens för att kissa. Dag fyra ringde jag katthemmet och fråga vad jag skulle ta mig till. Matilda sa att jag måste tvångsmata honom och massera magen. Jag åkte till veterinären och köpte specialfoder och fick några sprutor. Inge är väldigt snäll så det gick ganska lätt att få i honom mat ett par gånger. Att massera magen gick också bra eftersom det förmodligen är det bästa han vet 😺
Nästa morgon hade han ätit upp maten som jag bjöd under sängen och vågat sig ut på lådan. Men han har fortsatt att bo under sängen och sakta sakta vågat göra utflykter, först bara nattetid men nu också på dagarna. Men alla nya ljud skrämmer honom tillbaks. Sen en månad tillbaks kommer han fram på kvällarna och vill ligga i soffan och gosa jättemycket, han verkar aldrig få nog 😊 Han har också börjat prata högt och ljudligt varför han numera kallas Jamas!! När jag reser mig från soffan så går han ner och kryper ofta då tillbaks in under sängen, där han nu har en bädd. Sen har han en lustig ide för sig att vi inte kan vara i köket samtidigt, han vill vara i fred och äta så råkar vi på varandra där så rusar han ut och tillbaks till gömstället. Men jag tror nog att det också kommer lösa sig med tiden. Just nu hoppa han upp bredvid mig och jamar och puffar så nu måste jag, "slaven", sluta skriva och börja klappa "min herre".
Gos och spinn från Inge/Jamas med matte Eva
PS skickar med några bilder som bevis att han inte bara ligger under sängen 🐾