<<< Tillbaka

JOEL kom från ett misärhem i Tumba tillsammans med 13 andra katter. Ett hem fyllt av skräp, sopor och elände. Stackars Joels äga var så illa skadat att enda utvägen var att operera bort det. Han fick, efter operationen, flytta till ett akuthem där han han charmade akutmatte så till den milda grad att han fick stanna.

Joels ägare och f.d. akutmatte, berättar såhär:
Joel, som numera heter Kastro, kom till mig som akutkatt. Han hade en tuff bakgrund och det märktes, de första två veckorna låg han längst in under sängen och jag såg inte en skymt av honom. Det var bara på nätterna han vågade sig fram för att äta en bit.

Med små, små steg vågade Joel börja lita på mig. Efter ett par veckor fick jag röra vid honom utan att han fräste och plötsligt kunde man se en liten svart skugga längs väggarna - han låg inte under sängen hela tiden längre! Men han var fortfarande på sin vakt - jag märkte att han blev mest misstänksam när han såg mina fötter på golvet - antagligen har han blivit sparkad av människor. Efterhand blev Joel och jag väldigt fästa vid varandra.

Som akuthem är det meningen att katten ska säljas till en ny familj genom katthemmet, men den här gången kunde jag inte släppa honom så jag köpte honom själv. Vi behöver ju varann! Idag är han väldigt kelig och vågar både busa och sova i knäet. Han visar fortfarande rädsla och misstänksamhet mot främlingar, men han vågar lita på människor lite mer för varje dag. Att få vara med och se den här utvecklingen i en liten varelse, från en skräckslagen liten fräskatt till en kelig och tillgiven vän och familjemedlem är underbart.

/Minna