Hej!
Nu har det gått några veckor sen jag, Blackie, och Blyger har anlänt till vår för evig hem. Första veckan ville varken jag eller Blyger komma ut under dagen för att hälsa på de konstiga människorna. Men efter några dagar så tyckte jag iallafall att de var snälla. Jag började sakta men säkert lita på dessa varelser. De är ganska okej helt ärligt. Nu älskar jag att bli klappad på, jag brukar sova i deras säng och sitta i mattes knän när hon pluggar, vilket hon gör ofta.
Jag har också fått en laserpekare som jag älskar att jaga och min matte tror att jag är en hund så hon har faktiskt lärt mig att sista när jag ska få mat (iallafall så får jag henne att tro att lyssnar på henne, men vad jag gör inte för maten?)
Nog om mig. Blyger är verkligen blyg. Han gömmer sig fortfarande under soffan, men så fort är jag kelar med min husse och matte så kommer han ut, inte så konstigt, han blir ju svartsjuk. Men ni vet ju, Blyger älskar bollar. Så på kvällarna när varelserna sover (konstigt nog att de sover på kvällarna men det tar vi en annan gång) så jagar han bollar fram och tillbaks. Han äter och dricker bra dock, så det blir svårt för mig att sno hans mat. Dock börjar han också komma ut allt mer och han älskar att bli klappad på kinderna, till skillnad från mig som älska att bli klappad på magen.
Hälsningar,
Meryam & Martin från Bandhagen