Här kommer en hälsning från Smulan (hette Jochi hos er), som vi adopterade från er förra sommaren. Han var en skyggis då. När han flyttade in hos oss så höll han avstånd o fräste när vi kom för nära. Han var väldigt nyfiken och matglad. Men han gick inte att klappa eller ens nudda. Väldigt aktiv o lekfull.
Med mycket tålamod och tid så är Smulan idag en väldigt social kille. Han kommer och möter mig vid dörren när jag kommer hem. Han är busig och duktig på att springa fort, hoppa höjd och ta lyra. Jag får klappa honom mer o mer. Han har börjat lägga sig ner o visa magen när jag klappar honom. Och han spinner o stångas med huvudet. Han följer gärna med runt i huset och stryker sig mot benen. Han bor tillsammans med oss och vår andra katt-kille Tjorven.
Det är så roligt att se alla små framsteg Smulan gör. Och att vi fortfarande efter mer än ett år gör framsteg till att bli mer och mer trygg och social.