King

Jag är emellertid tacksam över att jag, tillsammans med mina föräldrar där han också vistades, kunde erbjuda honom vårt hem som i allra högsta grad blev hans, liksom vi var hans. King var en stor överlevare som tidigare innan han kom till Katthemmet levt ett mycket ensamt, farligt och hårt uteliv (detta har jag fått berättat för mig) långt borta från vänliga människohänder, värme och kärlek. Men sedan kom han alltså via katthemmet till ett hem hos oss där han var den mest älskade, käraste och ompysslade familjemedlemmen som gav oss det bästa av sällskap och glädje och det rådde inga tvivel på att det var ömsesidig uppskattning. King blev gammal och mycket sjuk på slutet och hade slutat äta, vi gjorde allt som stod i vår makt att hjälpa honom och matade honom samt lät undersöka honom av specialister, vi ville så gärna ha honom kvar hos oss för evigt, men vi fick beskedet på djursjukhuset av olika veterinärer att inget fanns att göra och att det bästa var att låta honom somna in. Till mitt allra, allra käraste lilla finaste hjärta, King!



Med vänliga hälsningar

Irina Olsson

Läs mer om King.