Pontare
Prinsen eller Pontare som katthemmet döpt honom till kom till mig av fler skäl. Jag hade just blivit lämnad av min dåvarande sambo och jag fyllde år i samma veva. Om det var något som stod högt på min önskelista så var det en katt igen.
Har haft katter i hela mitt liv men min dåvarande sambo var inte lika förtjust. Så när katten jag hade med mig i boet så att säga inte längre fanns så skaffade jag inte någon ny kattkompis.
Men den här sommaren 2007 så var det åter möjligt. Så mina underbara barn gav mig pengar för att kunna köpa en liten kisse från er, i födelsedagspresent. Jag såg Pontare på hemsidan och föll direkt. Jag åkte till katthemmet för att få veta mer om honom och träffa honom. Det fanns ytterligare en intresserad man på plats och han var in till Pontare som var lite skygg och nosade lite på honom. Till min besvikelse var han ändå intresserad. Men eftersom jag också var på plats så fick jag också gå in till honom. Till allas förvåning och min glädje hoppade han direkt upp i mitt knä och började buffa och spinna. Han valde mig! Vi fann varandra direkt jag och min Prins.
Lyckan var total när han kom till mig och vi började lära känna varandra. Han var ganska så reserverad mot människor han inte kände. Men mig tog han till sig från dag ett. Det var som om vi behövde varandra. Två individer som blivit övergivna och vågade börja om och lita på att bli omtyckta och få ge och ta kärlek igen.
Tyvärr så har min Prins nu plötsligt och väldigt oväntat lämnat detta liv. Jag vaknade en natt av att min älskling jamade så hemskt och jag förstod på en gång att han var sjuk. När jag kom ut i vardagsrummet låg han på mattan och skrek och kunde inte röra bakdelen. Jag kan inte med ord beskriva hur hemskt det var att min kisse som på kvällen varit helt frisk och kurrat vid min sida nu skrek av förtvivlan. Åkte med ilfart in till Bagarmossens djursjukhus där de tog emot oss bums. Veterinären sa att han fått en stor propp i bakre delen av kroppen och att han hade ont och tillståndet gick inte att behandla. Chockad och förtvivlad var jag när han somnade i min famn.
Min älskade Prins som var så otroligt snäll och tillgiven fick ändå några fina år med mig, efter att han levt ute i Tyresö och säkert haft ett hemskt och hårt liv . Han kommer alltid ha en så speciell plats i mitt hjärta.
Läs mer om Pontare.
