Bixit & Månsan
Om Bixit och Månsan var det länge sedan som jag skrev,
Så här får ni nu ett nytt litet brev,
Detta brev är en verklig solskenskatt,
Då den är skickad med mycket solsken och mycket skratt
Även om denna sommar har varit ganska våt,
Men från katterna har det inte kommit någon gråt,
En lysande möjlighet att springa snabbt ut och in,
Gömma sig i skrymslen, innan man blir blöt inpå sitt skinn,
Undersöka växthuset, och hos grannarna kan katter hälsa på,
Även om de av någon anledning tycker att man lika snabbt ska gå.
Nu var det länge sedan som de fick mej att skriva,
Men nu är det dags, det finns så mycket att beskriva!
Nu när sommaren inte längre finns kvar,
Tar katterna till sitt sista försvar,
Tillbringa all möjlig tid i en solstrimma,
Under tiden som matte sitter inne och försöker rimma.
Månsan är minsann upptagen konstant,
Grannarna har utnämnt honom till traktens monster-mutant,
Utan honom, vem skulle gräva upp allas potatis?
Utan honom, vem skulle försöka klättra i grannens klematis?
Utan honom, vem skulle fastna i andra grannens största ek?
Vem skulle då lura hit brandkåren att leka hans konstiga lek?
Vem skulle då skydda gården mot farligaste fiende-skatan?
Vem skulle då under bilresor sova i knäet, rakt på den fina kartan?
Det är nog allt bra att Månsan tar hand om oss,
Men han är hela traktens egen lilla kattboss.
Bixit är fortfarande mattes lilla katt,
Han är säker på att just han är min största skatt,
Man kan inte gå ett steg, utan att man över honom snubblar,
Och man snabbt ligger bredvid honom på golvet och grubblar,
Har man något viktigt att göra, är han där och hjälper till,¨
Oavsett vad jag vill, så tänker han inte sitta still,
I grönsakslandet jobbar han bäst,
Kan vila i skugga, kan gräva som en best
Kan hjälpa till att övervaka bakningen,
Kan till och med hjälpa till med provsmakningen,
Av saker som grädde och smör,
Han har inte riktigt förstått vad jag gör,
men så länge han finns där,
Så har han inget annat begär.
Här avslutar Månsan och Bixit med ett stort hej,
Månsan, den stora, svartvita som leker i mattes förgätmigej,
Bixit, den lilla gråa som äter av mattes leverpastej,
Tillsammans gör de mej till världens lyckligaste tjej!
Glada och fortfarande ganska soliga hälsningar från Charlotta, med Månsan och Bixit plus kattkompisar
Så här får ni nu ett nytt litet brev,
Detta brev är en verklig solskenskatt,
Då den är skickad med mycket solsken och mycket skratt
Även om denna sommar har varit ganska våt,
Men från katterna har det inte kommit någon gråt,
En lysande möjlighet att springa snabbt ut och in,
Gömma sig i skrymslen, innan man blir blöt inpå sitt skinn,
Undersöka växthuset, och hos grannarna kan katter hälsa på,
Även om de av någon anledning tycker att man lika snabbt ska gå.
Nu var det länge sedan som de fick mej att skriva,
Men nu är det dags, det finns så mycket att beskriva!
Nu när sommaren inte längre finns kvar,
Tar katterna till sitt sista försvar,
Tillbringa all möjlig tid i en solstrimma,
Under tiden som matte sitter inne och försöker rimma.
Månsan är minsann upptagen konstant,
Grannarna har utnämnt honom till traktens monster-mutant,
Utan honom, vem skulle gräva upp allas potatis?
Utan honom, vem skulle försöka klättra i grannens klematis?
Utan honom, vem skulle fastna i andra grannens största ek?
Vem skulle då lura hit brandkåren att leka hans konstiga lek?
Vem skulle då skydda gården mot farligaste fiende-skatan?
Vem skulle då under bilresor sova i knäet, rakt på den fina kartan?
Det är nog allt bra att Månsan tar hand om oss,
Men han är hela traktens egen lilla kattboss.
Bixit är fortfarande mattes lilla katt,
Han är säker på att just han är min största skatt,
Man kan inte gå ett steg, utan att man över honom snubblar,
Och man snabbt ligger bredvid honom på golvet och grubblar,
Har man något viktigt att göra, är han där och hjälper till,¨
Oavsett vad jag vill, så tänker han inte sitta still,
I grönsakslandet jobbar han bäst,
Kan vila i skugga, kan gräva som en best
Kan hjälpa till att övervaka bakningen,
Kan till och med hjälpa till med provsmakningen,
Av saker som grädde och smör,
Han har inte riktigt förstått vad jag gör,
men så länge han finns där,
Så har han inget annat begär.
Här avslutar Månsan och Bixit med ett stort hej,
Månsan, den stora, svartvita som leker i mattes förgätmigej,
Bixit, den lilla gråa som äter av mattes leverpastej,
Tillsammans gör de mej till världens lyckligaste tjej!
Glada och fortfarande ganska soliga hälsningar från Charlotta, med Månsan och Bixit plus kattkompisar