Charlie

Det var julaftonsmorgon 2011 och vi hade precis gått upp då vi hörde något som skrapade på dörren följt av ett ynkligt mjaaauande. Jag kickade ut genom fönstret och mötte ett par uppspärrade gröna ögon som vädjade mig att släppa in hen. Vi öppnade dörren och den fina lilla skrutten sprang runt och tittade i alla rummen innan hen blev lungn. Vi ordnade med mat och den lilla åt med god aptit. Såg att det fanns ett halsband med telefonnummer och jag ringde och ringde men ingen svarade. Då spelade jag in ett meddelande men ingen hörde av sig.

Dagarna gick  och den lilla skrutten var så trött så hen sov väldigt mycket. Ilskan i mig växte, vem hade lämnat denna underbara varelse till sitt öde?Jag började hoppas att ingen skulle höra av sig då vi  så gärna ville att skrutten skulle få vara kvar hos oss. Då ringde dom plötsligt och berättade att dom bodde ganska nära oss men den senaste veckan hade dom varit bortresta och deras 4 katter hade varit ensamma hemma. Hon förklarade att troligtvis hade den lilla som bara var 5 månader blivit bortjagad av dom större katterna. Men, har ni lämnat katterna i en vecka utan tillsyn -utbrast jag!!! Ja, dom har mat och vatten och kan gå in och ut som dom vill svarade hen. Jag bad dom att komma över till oss och Charlie som vi hade döpt hen till gömde sig när dom kom och ringde på. Jag förklarade att det är olagligt och väldigt grymt att lämna katter ensamma så länge och sa att vi blivit så fästa vid Charlie att vi gärna ville att hen skulle flytta in hos oss för alltid!!! Dom funderade en stund och sa sedan att Charlie verkade så trygg hos oss så att hen fick stanna!!

Finaste Charlie har varit en del av vår familj i dryga tre år nu och han betyder allt!!!

Tack, för att du valde att adoptera oss Charlie- vi älskar dig!������



//Magdalena