Erina

Den 23 december 2011 fick lilla Erina komma hem till sitt för-alltid-hem hos oss. På katthemmet låg hon mest och tryckte inne i en korg bakom sin mamma. Varken försök till gos eller lek lockade. Vi låg flera kvällar på golvet framför och pratade med henne och gjorde pärlband av matkulor för att försöka locka ut henne. Väl hemma hos oss, dagen före julafton, tog Lo (som Erina numera heter) ett skutt ut ur Katthemmets transportbur, gjorde en mellanlandning i kattlådan och smet sedan in under badkaret. Där i kylan på kaklet låg hon sedan och tryckte de närmaste tio dagarna. Vi gjorde vårt bästa för att ge henne en filt att ligga på, mat, vatten och godis och i julklapp en mjuk bädd med tak ovanpå.

Efter tio dagar fick M nog, fick in Lo i transportburen och bar henne resolut till vardagsrummet. Därefter följde ytterligare några dagar där Lo bodde på tidningar under soffan. Vi fick tips om att skaffa Feliway (tack Marie Fihnborg) och insåg att det faktiskt hjälpte. Eller om det var så att det faktum att vår andra katt Lee började löpa, spelade in. Lo blev modigare och modigare och gick till slut ut till köket för att se efter vad som fanns där. Matskålar och vatten flyttades successivt ut i köket, och kattlådan till badrummet.

Nu, efter nästan två månader hos oss är Lo en mycket kelig och busig liten krabat. Hon dricker vatten ur kranen som sin "storasyster" Lee och är en mästare på att bära saker i munnen. Hon kan också spela boll med tassarna och är mycket förtjust i allt som går att äta. Vi kan betrakta henne försöka härma den äldre Lee som är en smidig siames och kanske inte alltid lyckas utföra saker fullt lika smidigt...Men Lee och Lo är nu de bästa av vänner och tvättar varandra och sover ihop på nätterna.

Tusen tack till Katthemme för er insats. Båda vi har blivit volontärer som ett tack för att vi fick möjligheten att få en så fin katt och för att stötta er verksamhet. Dessutom är det fantastiskt fint och välgörande att få hänga med katter flera timmar i rad på Katthemmet. 

Minde & Johanna