Kinome & Umami

Minns ni oss? Umami och Kinome. Vi är två av en syskonskara på fem som föddes på en soptipp söder om stan i maj 2010. Mycket har hänt sedan dess! Först blev vi alla fem satta i ett akuthem för överlevnad och omvårdnad och vi två fick ett nytt hem framåt hösten som blev kortvarigt på grund av att vi orsakade klåda hos husse som visade sig vara allergisk. Vi hamnade några veckor på Katthemmet tills nuvarande husse dök upp och krälade inför oss på golvet, vilket han fortfarande gör...

Så i slutet av Oktober flyttade vi in hos krälande husse i ettan på Stora Essingen som blev vårat crib. Vi båda sover på husses mage och bröst utom när han jobbar natt, då brukar han stänga dörren till sovrummet för att vara utvilad trots att solen inte gått ner, men vi har lärt oss att öppna dörrar till hans förtret...

Vi följer husse varje steg han tar och tycker det är kul med besök men jag Kinome klänger då på husse. Ska han lämna oss? Husse förmodar att vi är rädda för att bli flyttade till ny familj. Umami däremot slänger sig handlöst i famnen på främlingar, roterar som en propeller och spinner till den grad att hon till slut börjar hosta. Husse brukar be våra gäster att sluta kela efter en stund för att undvika det och låta henne somna i knät.

Apropå flytt! Vi är inte bara bondkatter, vi har tagit steget fullt ut och blivit äkta bondkatter, från en liten citylya till 200kvm hus omringat av hästhagar, skog och hav. Vi flyttade i juni 2011. För att bo in oss på så stora ägor tog husse semester 8 veckor för att göra oss hemmastadda. Vi älskar att vara ute om husse är med, stänger han dörren så skriker vi tills han öppnar igen. Dörren ska vara öppen!

Jag Kinome har läxat upp katterna från stallet som tidigare strövade över husses ägor och varnar husse i god tid om vi har besökare på ägorna. Jag fixar ibland käk till familjen, husse blir så glad och tackar varje gång jag släpper mitt byte på hans fötter, blev både mus och orm förra sommaren men husse är glupsk. Delade inte med sig alls till mig och Umami av mitt byte. Umami är extremt nyfiken men lika nyfiken som hon är så är rädslan lika stor. Hon brukar hålla sig runt altanen och tittar på när jag jagar eller vaktar.Husse tycker att vi beter oss som hundar för vi kommer alltid när han lockar, är vi ute och han visslar så är vi inne i köket på sekunden. Husse fattar inte att det endast är maten vi kommer för...

Hej svejs från Farmergirls!