Kiss the Bride & Sacrifice

Hej hopp,

Det har nu gått en och en halv månad sedan vi fick komma hem. Vi har fått våra nya namn som är Pickles (Kiss the Bride) och Peaches (Sacrifice). Vi är fortfarande blyga och det är svårt att få några bra bilder på oss. På dagarna ligger vi oftast gömda i eller under TVbänken eller under någon säng, men på kvällarna kommer vi fram och visar upp oss en stund när vi är hungriga och behöver gå på toaletten. Vi håller oss på tryggt avstånd från resten av familjen, även om vi är nyfikna på dem. När vi är framme på kvällarna, brukar vi klättra upp i klösträdet och ligga och titta på vad som händrer runt omkring oss. Det gäller dock att ingen kommer för nära och att hastiga rörelser undviks för att vi ska ligga kvar någon längre stund.

På nätterna, då utforskar vi allt och leker för fullt. Vi passar på när resten av familjen sover. Vi jagar varandra, klättrar på allt och far omkring så mycket att vi faktiskt lyckats välta köksstolar och högtalare vid ett par tillfällen. Vi tycker också om att sitta i fönstret och titta ut.

Vi kommer nog att hålla oss på avstånd ett tag till framöver, men så småningom kommer vi nog att våga mer än att bara titta på resten av familjen. Peaches vågar sig fram för att lukta på en utsträckt hand ibland och tycker mycket om mat. Pickles säger ifrån på skarpen om man kommer för nära och ser ibland ut att planera sin framtida flykt, men är även den som är lugnast i att ligga i närheten av oss andra sålänge inte några händer kommer för nära.

Mvh, Pickles, Peaches, Frida och Tina