Hej
Nu har vi haft Jonsi och Greta (f.d Bera) hemma hos oss på landet i lite drygt 8 månader. Första veckan de var här såg vi inte till dem alls, de gömde sig på ställen vi inte ens visste fanns. Vi märkte rätt snart att Jonsi var den mer framåt av katterna och Greta följde med i hans spår. Det dröjde inte så länge innan Bera fick byta namn till Greta, vilket hon fick efter Greta Garbo, då hon är väldigt söt, lite blyg och tillbakadragen.
Ju mer tiden gick, desto mer tydde de sig till oss. Jonsi har visat sig vara en livsnjutare av rang, han spinner som en V8 när han ligger i knät och blir kelad med. Det går att ta upp honom i famnen och bära omkring på honom, han verkar tycka det är ur-mysigt. Greta är fortfarande lite mer tillbakadragen, men det går nu att kela med henne också, speciellt då hon ligger i sin korg eller på sin plats i klösträdet, och varje gång blir man förvånad över hur högt en så nätt liten katt kan spinna.
Sedan midsommar är båda katterna ute-katter, de kan gå in och ut som de vill genom sin kattlucka. De fick vänja sig vid kattlucka och uteliv under ungefär två månader desssförinnan, då jag satte upp en inhängnad åt dem på baksidan, så de skulle känna sig bekväma då de väl kom ut. De verkar hålla ihop mycket när de är ute, de går ut gemensamt på sina rundor och kommer ofta tillbaka tillsammans när de kommer in. De har hittat sitt revir på tomten och har redan hjälpt oss hålla mus-beståndet i schack, de verkar trivas väldigt bra med detta ute/inne-liv, varje gång det regnar så kommer Jonsi och gnäller på oss, i ett försök att få oss att stänga av regnet.
Vi är otroligt glada över att ha valt de här två katterna, eller, det var nog de som valde oss, kanske. :-)
Mvh Kari och Lena