Gaia

2004-07-12



Hej allihop!



Vi ville berätta lite om vår underbara lilla Gaia, som brukade heta Tellus och som kom
till oss för två månader sedan. Desirée från Katthemmet kom hit en vacker majkväll
och överlämnade en transportbur med ett litet grått knyte i – en kattunge som var så
sömnig efter resan och vaccinationen att hon knappt kunde öppna ögonen. Eftersom
Gaia var så sömnig, blev det första mötet med vår stora hankatt Kissen ganska lugnt
från hennes synpunkt. Kissen strök runt (på säkert avstånd från den läskiga buren
med den läskiga lilla grejen i) och morr-vrålade som ett annat lejon, samtidigt som han
försökte se stor och farlig ut. Gaia bara blinkade sömnigt mot honom, väste lite och
somnade om. Men efter några timmar hade hon sovit klart och då travade hon frejdigt
ut från buren och började upptäcka. Redan första kvällen hade hon mutat in större
delen av lägenheten, medan Kissen låg och tryckte under sängen, uppenbart livrädd
för den här lilla varelsen. Detta trots att Kissen, utan överdrift, var fyra gånger så stor
som lilla Gaia!



De första dagarna blev likadana; Gaia och Kissen strök i cirklar kring varann och
väste och vi började bli lite oroliga över att de inte skulle komma överens. Men efter
fyra dagar lossnade det och de började nosa lite försiktigt på varann – efter det gick
allt som på räls! Nuförtiden är de oskiljaktliga och vi har förvånade sett hur vår tuffa
och busiga sju-kilos hankatt har förvandlats till extramamma, barnvakt och riddare åt
lilla Gaia. På eftermiddagarna ligger de och sover tätt intill varann och då och då diar
hon på honom (som ni kan se på ett av fotona). Han tvättar henne, övervakar henne
när hon är ute på balkongen, ger henne företräde till matskålen och skyddar henne när
hon piper för att elaka människor vill klippa hennes klor (då försöker han helt sonika
pressa sig mellan henne och klosaxen). Vi misstänker också att han låter henne vinna
deras inbördes brottningsmatcher bara för att vara snäll….för även om Gaia växer så
det knakar, är hon fortfarande bara hälften så stor som Kissen. Ibland tröttnar han på
hennes outtröttliga lekande och då lägger han sig ovanpå bokhyllan och vilar, medan
Gaia piper och hoppar för att försöka nå upp till honom.


Vi människor i familjen är också, såklart, helt betagna i vår lilla kattjej. Gaia är väldigt
kelen och social; hon ger mycket ögonkontakt, pratar med oss och kommer
springande för att bli klappad varje gång vi ropar på henne. I början sov hon på
nätterna, tätt tryckt intill mattes ben i sängen, men nu har hon upptäckt att det är
roligare att leka på natten (eftersom det inte finns någon som säger åt henne att gå ned
från bordet och andra ställen). Då hämtar hon saker till oss och lägger i sängen;
många morgnar har vi vaknat upp och förvirrat tittat på en liten hög av prylar bredvid
kudden; bomullstops, toalettpapper, värmeljus, hårsnoddar, disksvampen från köket…
Gaia har också lärt sig att smyga fram till matte på natten och snabbt dra ut
öronproppen ur hennes öra. ”Swopp” säger det och sedan har vi en liten katt som
spelar fotboll med en öronpropp i hela lägenheten. Gissa varför man behöver
öronproppar!



Vi är så glada att ni hjälpte oss att få Gaia som familjemedlem! Hon är en riktig liten
solstråle och vi ser fram emot många kärleksfulla år, fulla av överraskningar och
upptåg. Många hälsningar från



Alex, Emilie, Kissen och lilla Gaia