Kurre 2 o Bruno

Hej alla katthems-människor och djur !

Så var det dags för litet rapportering från Curre Curt och Olli Oliver.

Ja, vi hette Kurre 2 och Bruno när vi bodde hos Katthemmets akutmatte. Curre passar jättebra till Kurre 2 och Bruno har fått namnet Olli, eftersom han väldigt mycket liknar 11-kilo katten Oliver, som bodde hos matte innan vi kom dit. Tyvärr bor syskonen Oliver och Olivia inte kvar längre hos våran nya matte – de for iväg till himmelriket när de var 14 år, där vi hoppas att de har det bra.

Vi trivs alldeles utmärkt i vårt nya hem. Mycket bus och kel och så en hel del sömn mellan varven förståss. Visserligen bor vi inte jättestort, men vi utnyttjar hela lägenheten från hörn till hörn och har en hel del ligg- och bus-platser att välja mellan. Katt-klätterställningen – som tidigare har tillhört hemmets katter Oliver och Olivia – är utmärkt för klovässning, stretsching, att sova på, att enbart ligga på (för att till exempel kolla när vår matte torkar håret) och för att rusa upp och ner för, när man drar iväg som racerbilar runt hela lägenheten.

Sängen är skön och bra att både sova i och ha racerlopp på. Det finns tre olika korgar att sova i, men ännu så länge använder vi dom bara för att busa med och använda som låtsashinder när vi leker med en papperspåse utan handtag, som man gömmer sig i. Och när vi gömmer oss under mattes paraply, som hon har ställt upp för torkning.

Olli, som är en mästare på att klättra, förstod redan första dagen att även ett vinställ kan fungera utmärkt som klätterställning. Stället används nu dagligen att klättra uppför, in i, och att hänga upp och ned i, och busa med varandra. Vinstället har blivit minst lika populärt som kattställningen. Döm om klättermästaren Ollis förvåning när det visade sig att Curre var den som först satt på toppen av vinstället .....

Curre, som besitter ett betydligt lugnare temperament än Olli, har trots sin ibland sömngångaraktiga framtoning, visat sig vara en mycket god lekkamrat till den livfulle Olli. Curre har ett lugn i sig, som verkar bygga på en cool inställning och ett gott självförtroende. Det syns tydligt när han dribblar med en boll, på ett både avancerat och till synes erfaret sätt. Olli sitter bara stilla och tittar på, som en beundrare som möter sin fotbollsidol. Curre har också sinnesnärvaron att under de värsta
rusningslekarna helt enkelt stanna upp och ganska nochalant se ut som han har tröttnat på leken, för att på ett finurligt sätt lura Olli in i en bättre ”anfallsposition”.

Mellan allt busande kastar vi oss då och då över våra mat- och vattenskålar. Förutom våra matskålar har matte två jättestora skålar, som hon har kvar från den tid hon hade hundar hemma. I en av dom skålarna finns det alltid massor med vatten. Den andra skålen upptäckte vi att man kan använda som ”hinder” när vi leker, och för att sitta i. Matte låter därför alla skålar stå utställda på golvet, så att vi kan använda dom både som mat- och vattenskålar och som ”hinderbana” när vi leker.

Den mat vi serveras är helt OK, och matte, som har valt en sort som hon tror är nyttig för oss, är jätteglad att vi äter så våra magar blir runda. Vi har gått över från vår skonmat till Hills Kitten Natures Best – en ny sort som skall vara helt befriad från starka smakämnen och besprutningsmedel. Vi får äta när vi vill och hur mycket vi vill.
Fast matte har litet koll på oss förståss och har sett till att vi inte äter tills allt är slut och vi får magknip. Våra magar är runda och goa och matte hoppas att det runda om magen ska förvandlas till muskler så småningom.

Det vore nog bra för Olli, som säkert kommer att avancera i sitt klättrande med tiden – om inte matte har hunnit lära honom var gränserna går. Olli har för övrigt redan klättrat upp till hälften av det myggfönster, som matte har gjort till balkongdörren. Som tur är, så har hon förstått att det är bäst att från början sätta i starka krokar i myggfönstret, så att det inte lossnar om en katt kommer och drar med klorna i det. Tyvärr kan vi inte gå ut på balkongen, eftersom det är breda glipor mellan balkongräcket och balkonggolvet, som inte skulle kunna täckas även om man satt upp nät. Att ha balkongdörren öppen är dock ganska OK, eftersom solen skiner rakt in på oss och luften flödar fritt i lägenheten. Det finns gott om fåglar – stora måsar, kraxande skator och svalor - utanför vår balkong och ibland flyger det omkring stora balonger, som pyser och låter konstigt.

Matte ser numera ut som hon har gått genom ett jättestort risbuskage med taggiga grenar. Hon har fullt med röda prickar och långa revor på benen – ända nerifrån fötterna upp ovanför knäna. Det beror på att Olli, som är en hejare på att vilja lära nya saker och att fara fram som ett glatt och positivt jehu, tycker om att själv försöka hoppa upp i mattes knä. Eftersom han ännu så länge inte kan hoppa fullt så högt, måste han självklart sätta i klorna så han tar sig ända upp. Curre är litet mer civiliserad och sätter sig snällt och stryker sig mot matte, så blir han upplyft. Nu försöker matte fostra Olli att göra likadant som Curre. Kanske det vore bra så slipper vi höra hennes skrik, varje gång Olli använder henne att sätta klorna i....

Som tur är, så tycker vår matte att vi är jättesöta och jättegoa. Hon är redan så kär i oss att hon trots att det gör jätteont i hennes ben, inte blir elak mot oss. Helst vill hon bara bus-pussa på oss för att vi ska bli snälla. Men hon har också ett fasligt tålamod att säga nej, nej, nej, nej och åter nej om samma sak som vi inte får göra, tills vi har förstått vad hon menar. Det märks att hon har haft katter tidigare och vet att man måste vara envisare än en katt, om man skall lära dom något. Bland annat är hon obeveklig på två saker – att vi inte får gå på tangentbordet till datorn och att inte gå på
hennes matbricka när hon äter. Curre, som verkar vara en intelligent katt, som tänker innan han handlar, har redan funnit vägar förbi dessa förbjudna områden. Olli tittar på och matte hoppas att Olli ska ta efter den läraktige Curre.... Självklart är också Olli intelligent, säger matte. Det är bara det att Olli är så glad att upptäcka nya saker och att göra en massa saker som han tycker är spännande och trevligt – att han inte alltid tänker på vad han gör innan han redan har gjort det ....

Nu är det dags igen för en tupplur – Curre i fåtöljen på den lurviga och gosiga ”katt- och hunddynan”, som matte har lagt dit – och Olli på mattan under det lilla bordet – den plats där både Oliver och Olivia tyckte om att lägga sig ibland, när sängen och fåtöljen blev för varma....

Vi hörs ....

Ha det bra!
önskar
Curre Curt och Olli Oliver