Sabrina

Hej alla djur och djurvänner!

Jag tycker att det på tiden att berätta hur det har gått för lilla Sabrina, numera Loppan.

Den 7 juni kom hon hem till min sambo och jag. Det blev ingen längre upptäcksfärd än att hon hittade ett gömställe mellan två bokhyllor. Under de kommande dagarna såg vi inte mycket av henne, endast då hon bytte gömställe till under dubbelsängen. Däremot så var det ett himla liv på natten då hon sprang fram och tillbaka i lägenheten och lekte med sina leksaker.

På eftermiddagen dag fyra så kom hon fram för första gången. Hon undersökte saker och ting mycket noggrannt och åt lite av sin mat innan han gick och lade sig igen.

Samma kväll när vi skulle lägga oss så kom hon och hoppade upp i sängen och lade sig på min kudde. Där låg hon större delen utav natten. Jättemysigt tyckte jag!

Nu, nästan två månader senare, har hon gjort otroliga framsteg. Hon är jättekelig och är alltid med i köket vid matlagningen för att se om hon kan få sig i munsbit. Hon älskar att jaga insekter, allt från myror till stora fjärilar. Favoritleksaken är blå pälsmus som det snart inte finns mycket kvar av. Hon har blivit en betydligt modigare katt med mycket bestämda åsikter. (Lite för modig kanske. Hon bestämde sig en dag för att undersöka toaletten närmare och hoppade i!) Problemen att gå på lådan har försvunnit
helt, hon säger t.o.m. till om lådan inte är tillräckligt ren.

Hon förgyller våra liv med glädje och skratt. Vi älskar henne jättemycket!

Många varma hälsningar
Maria och Otto och Loppan förstås