Sarabi o Shenzi

Hej!

Nu har vi Sarabi och Shenzi varit i vårat nya hem i tre veckor. Första kvällen var lite jobbig först satt vi och gömde oss under soffan, efter ett par timmar lyckades matte locka fram oss och vi busade lite. När hon gick och lade sig satt vi i trappan och jamade efter henne, som tur är så har vi en jättegullig matte som kom och hämtade oss, vi låg och sov brevid henne hela natten.

Nästa morgon så var vi under soffan ett tag. Men sen så ville vi busa lite och då gick vi fram. För att vi skulle hitta varandra när den andra var borta så jamade vi på varandra, och då kom hon/han springande. Våran lillmatte kan man gå till om man vill busa, då busar hon ett bra tag med oss. Vi brukar också gå till henne när vi vill mysa lite. Hennes säng är varm och skön att sova i, och då brukar hon klappa oss tills vi sommnar.

Shenzis favoritplats är att ligga i ett hörn där en korg ligger. När man är där så får man vara i fred och sova. Sarabis favoritplats är att ligga i en bokhyllan i vardagsrummet. Om man ligger där då kan man ju ha koll på allt som rör sig. och om man ligger där då vet alla att man vill vara i fred.

Vi gillar att vara på köksbordet för att vi inte får vara där. Sarabi tuggar på mattes blommor som står där, då blir matte inte glad och tar ner mig på golvet men jag hoppar upp ändå. Shenzi gillar att gå på bordet. Det gillar inte matte heller, hon vill helst att vi inte är på bordet i köket.Men vi brukar vara där ändå, för det är ju alltid lika roligt att vara där man inte får vara. På diskbänken är det också roligt att vara för den är så stor och de finns mycket saker att lukta på.

Det är också spännande på övervåningen för där är en hund och det är lite läskigt att gå upp när hunden sitter pecis vid grinden. Men vi är så nyfikna så vi gå upp ändå, och när vi väl är uppe då brukar vi gå och lägga oss i mattes garderob. Då brukar vi sitta där tills någon hämtar oss eller tills hunden inte är så nära grinden. Vi brukar också komma när matte ropar på oss.

När den lilla bebisen inte ligger brevid matte så passar vi på att lägga oss brevid henne och sova på nätterna.

Men den där hunden är inte så otäck längre. Så nu kan vi vara på övervåningen utan att springa ner på en gång. Vi brukar också dela på vattnet som är i hundens vattenskåll.

Ett jätte stort tack till Lena i Björkhagen som var våran akutmatte. Anton
var inte så tokig heller.

Med vänliga hälsningar Sarabi och Shenzi