Espen - del 3

Hej alla snälla människor och katter på katthemmet.
Det här är Moses, eller Espen som jag hette när jag för ett halvår sedan var på Katthemmet. I december flyttade jag till Matte och Husse och här trivs jag bra. Maten är god, lådan städas i tid, det finns bollar och skrammelråttor och människor att sova med (på ) och skinka får jag ganska ofta.

Just nu trivs jag särskilt bra för Husse och Matte har semester och det innebär att de inte behöver gå till det dumma jobbet, utan de kan vara hemma och leka med mig och gå ut och gå med mig i selen och jag får vara på balkongen nästan så mycket jag vill. När jag får mycket uppmärksamhet blir jag glad och tillfreds och sover på nätterna och är gosig och kelig.

Tidigare på semestern var jag på pensionat, det var väl inte så jättekul, men personalen där berömde mig för att jag var så gosig, glad och en suverän flugjägare.

Matte och Husse tror att jag kommer att bli ganska sur när semestern är slut så därför kommer de snart åka till Katthemmet för att se om det finns en kompis där till mig. En katt som är busig och lekfull precis som jag. Jag är inte helt förtjust i tanken på en annan katt utan tycker att Matte och Husse ska sluta jobba istället och bara vara med mig. Tänk om den andra katten tar min skinka? Eller mina snören? Eller får mitt gos? Sånt är jag lite orolig över...

Matte hälsar att hon nu förstår varför jag kom till Katthemmet. Jag är nämligen en rymmare. Så fort jag kan så försöker jag smita iväg, ut genom ytterdörren. Jag kommer inte så långt, dock. Tidigt i våras, innan balkongen var Moses-säkrad så smet jag och hoppade över till grannens balkong. Grannen var inte hemma men deras balkongdörr var öppnad. Det tog en halvtimma att locka mig tillbaka till vår balkong. Jag var ju bara ute på äventyr!! Jag är väldigt sugen på att hoppa tillbaka dit, men nu är det ett nät i vägen. Jag har ingen egen insikt om vad som kan vara farligt, säger Matte. Det syns när jag går i selen, då har jag svansen högt och försöker inte gömma mig.

Matte har berättat att vi ska flytta till hus i vinter och då är det viktigt att jag kan gå i sele och lära känna mina omgivningar så att om jag smiter så hittar jag tillbaka. Jag kommer inte att få gå ut själv, trots att det ligger en stor, spännande skog där. Jag tycker att Matte är lite väl överbeskyddande, men då påminner Matte om att jag troligen slarvade bort mig själv och hittades av snälla människor som tog mig till Katthemmet. Och jag vill ju vara kvar här hos Matte och Husse förstås. Och det vill ju dom också. De tycker nämligen att jag är en jättemysig katt, och de är glada över att jag flyttat hem till dom. Och då är det ju onödigt att jag springer bort, de skulle bli så ledsna då.

Jag bifogar ett par kort på mig så ni kan se hur stilig jag är, och när jag håller på med min favoritsysselsättning, nämligen att tugga på snören.

Varma hälsningar från Moses och Matte Catarina och Husse Mikael.