Tango - del 2

Hej allihopa, gulliga fina kissar, stora som små.

Här kommer en hälsning från Tango, numer Tangomannen (även om jag inte är någon man numera). Jag har det bra och tycker att livet har blivit helt underbart sedan jag blev kastrerad. Jag har dessutom fått en ball tatuering i örat. Tufft tycker jag. Förr hade jag fullt sjå att hoppa på Leona och bita henne i nacken, skrika och springa benen av mig efter henne. Numer är jag harmonisk, fast jag gillar Leona fortfarande, men mera lugnt och sansat.

Mimmi (perser) har väl nu förstått att jag inte kommer att våldta henne utan är faktiskt ganska gullig och rar. Hon tycker mer om mig lite på avstånd och det beror nog på att jag var ganska intensiv innan jag blev kastrat, men tiden har förändrats nu och Mimmi börjar nog inse detta. När ingen ser pussar hon lite på mig, men kommer Leona eller husse eller matte då fräser hon med sitt lilla ansikte.

Jag bajsar faktiskt lite ibland utanför lådan fortfarande, men det blir bättre och bättre och tillfällena blir mer och mer sällan. Jag har tur för jag får inget "skit" för detta utan de (människorna) talar lugnt och sansat med mig och plockar upp, vilket är underbart. De undrar fortfarande hur någon kunde lämna mig tillbaka. De tycker att jag är
världen goaste kille. Hurra!!!

Tyvärr har det hänt ett och annat hemma. Kajsa (köpt från katthemmet för några år sedan) behövde tyvärr somna in pga sjukdom (njurarna). Mycket tragiskt. Hon var ju husses katt, alla kategorier. Men hon fick ett bra och värdigt avslut på sitt liv hos veterinären. Matte och hennes älskade husse var med och tog ett bra farväl så nu är hon i katthimmelen tillsammans med sin kompis Kisse Findus och vi hoppas att de har det bra. Det blev faktisk ganska tomt utan henne och det tog ett tag innan vi insåg att hon vår "tant" inte kom tillbaka. Vi var lite förvirrade men nu börjar vi inse att hon aldrig mer kommer hem.

Men jag har det bra med mina kompisar och jag hoppas att Ni alla kommer att få ett
underbart liv som jag.

Kram på Er
Tangomannen