Togo o Zambia

Hälsningar från Togo och Zambia.

Nu har vi varit här i 4 dagar och vi tycker att det är jättebra. Men jag och brorsan undrade lite i början över våra nya familjemedlemmar. Vi är ju lite tuffa av oss så vi började att utforska alla rum redan första dagen. Men efter ett par timmar så blev lillmatte Lovisa så trött så vi måste följa henne till sängen.

Det hände inte så mycket på natten, men vid fem-tiden på fredag morgon tyckte vi nog att det var dags för de andra att vakna. Tror ni att de blev glada?! Nähä absolut inte. När de väl var uppe sa matte Anette att hon skulle gå till jobbet så hon sa hej då, men vi svarade att vi ville leka. Vet ni vad som hände då: hon bara gick!!! Lite senare skulle lillmatte och de två lillhussarna gå till skolan, så de sa också hej då och vi svarade hej då. Ärligt… den som skulle behöva gå i skolan och lära sig kattspråk är matte Anette tycker nog vi.

På kvällen hände något fruktansvärt. Det finns någonting i köket som kallas gasspis och där skulle man tydligen fixa mat, så jag Zambia satte mig så snällt för att vänta på den. Då hände det: ur spisen kommer ett väsande ljud så jag förstod ju att där inne bor ett hemskt monster. Jag försökte att hitta monstret lite senare men då var den så smart så den hade gömt sig någonstans.

När vi tröttnar på leken brukar vi lägga oss mellan tangentbordet och datorskärmen så nu har de ordnat en kudde där så vi ska ha det lite skönt.

Vet ni, jag tänkte på det där att matte Anette skulle behöva gå i skolan. På lördagen när hon skulle göra rent i kattlådan sa hon: hur kan två så små kattungar bajsa så mycket.Då sa vi att vi kunde hjälpa henne, så vi började krafsa lite. Vad händer då, Jo då säger hon att hon inte behöver någon hjälp!! Men hallå! Vi ville ju bara hjälpa till.

Vi skulle lära oss att gå tyckte vi att hon sa. Alltså vi kan faktiskt både smyga, gå och springa. Vad som hände var att vi fick någonting som hette sele på oss. Det måste väl ändå vara djävulens påfund, vi försökte bli 2 meter långa så att den skulle åka av men det gick ju inte så jag lugnade ner mig men brorsan….. han sprang väl i 180 runt i lägenheten innan matte fick tag i honom. Killar!!

Det finns en annan sak som jag både gillar och inte. Vi har fått smaka på någonting som heter A-fil. Det är så himla gott men efteråt är det nog lite strävt på tungan och jag måste ”rysa” ett par gånger.

Vet ni en annan sak som är bra här: de har ett stort badkar som vi gillar att vara i och ibland har de lämnat lite vatten som vi kan blöta tassarna i.

Nu måste vi nog sluta för det börjar nog bli läggdags för matte. Hoppas det går bra för mamma,pappa och våra syskon så hörs vi fler gånger.

Hälsningar från Anette, Christian, Johan och Lovisa genom Zambia och Togo.