11 jan
2007
Brianna
Hej!
Här kommer en solkatt-historia om före detta fröken Brianna, numera Kerstin, som varit hos oss sen i somras.
Förra vintern kom en ensam och väldigt rädd liten kattflicka till vår altan och även till våra hjärtan. Vi försökte komma henne nära och matade henne under en kortare tid, men hon var alldeles för skygg. En dag hade hon fött tre små kissemissar i sin lilla koja på vår altan och fick skyndas till akuthem så att hela familjen kunde få lugn och ro.
Jag kunde inte släppa tanken på vår söta, men ack så rädda, fröken och den dagen jag såg henne på Katthemmets hemsida bestämde jag mig för att boka henne. Hon hade då, med akuthemmets hjälp, blivit en kelig och social liten tjej, om än fortfarande lite rädd av sig. Efter några besök i akuthemmet, där vi fick truga och be för att få fram henne från sina gömställen, lämnades hon så av i sitt nya hem i somras. Där blev det ilfart upp för trappan in under badkaret för lite stilla filosoferande i några timmar. Grejen med den här lilla stumpan är att hon äääälskar att kela och kan inte nobba en utsträckt hand och på så sätt lockade vi fram henne för en hel del gos och försiktigt undersökande av övervåningen.
Från den kvällen gick det framåt i raketfart. Vår skrutta är världens mest keliga och sällskapssjuka katt och har sin absoluta favoritplats i antingen mitt eller min sambos knä, eller på elementet i vardagsrummet där hon kan ha det varmt och samtidigt ha koll på oss. Från att ha varit väldigt rädd för främmande människor, kommer hon fram efter lite avvaktande, för att charma ihjäl även dem med sitt kelande och jamande. Alla bedåras av lilla Kerstin och hon tillför otroligt mycket kvalitet i våra liv.
Kerstin är en ung kisse och det märks på hennes energiska lekande, som hon helst ägnar sig åt på kvällar och nätter. Allt kan lekas med; sladdar, mattor, mattes skor etc. Kerstin var väldigt glupsk i början och man kunde absolut inte lämna mat obevakat men hennes vilda instinkter har alltmer avtagit och hon är faktiskt en riktigt väluppfostrad tjej… ibland. Hon är väldigt sällskapssjuk och ropar högt på oss om hon inte kan se oss. Hon har dessutom ett väldigt säreget, ljust jamande som är otroligt gulligt och oemotståndligt, och som hon använder hela tiden.
Kerstins allra mest charmiga egenskap är att hon sträcker fram sin tass när hon vill ha kel eller om hon tigger lite snask vid matbordet. Hon är även vår lilla vakthund, eftersom hon morrar hotfullt om det kommer någon som hon inte har riktig koll på. För att kela järnet i nästa sekund förstås, det går INTE att motstå en utsträckt människohand. Hon har dessutom visat sig vara fantastiskt duktig på ”apport”, då hon levererar sina leksaksmöss till oss och sen hämtar dem igen när vi kastat iväg dem. Då springer hon så fort att hon får spinn på parkettgolvet och är gulligast i hela världen.
Även våra grannar är engagerade i Kerstins öde, då de alla var lika bedårade av henne när hon sprang omkring vild i området. Tänk vilken tur att hon valde just vår altan, nu är alla mycket glada över att hon fått ett hem hos oss och allra mest vi.
Vi älskar vår lilla flicka högt och det ger oss så mycket glädje att se henne bli allt mer trygg och modig för var dag som går. Tack till katthemmet och akuthemmet hos Olga som gjorde det möjligt för oss att få hem denna uppskattade familjemedlem och vi hoppas att hennes tre små döttrar har det bra i sina respektive hem!
Varma hälsningar
Linda, John och Kerstin