12 feb
2007
Aladin - del 2
Tjena,
Benny här igen. Tänkte det var dags för lite uppdatering om mig. Har ju bott här i några månader nu och det är faktiskt helt ok. Ibland blir jag kallad Benny Bus, och var hon fått det där Bus-tillägget ifrån har jag ingen aaaaning om… Men jag har i alla fall förstått att det är mig det handlar om när det sägs. Märkligt…
I halvårspresent fick jag ett veterinärbesök. Det blev ju inte riiiiktigt som jag hade tänkt mig. Trodde jag skulle dit och kolla på alla grejer och hälsa på de andra djuren, men nej så var det ju inte riktigt… Kommer faktiskt inte ihåg så mycket av besöket och jag vill helst inte prata om det heller. Men när jag kom hem och piggnade till såg jag att jag hade fått en sån där häftig tatuering i örat precis som Acke har! Det är tydligen bra att ha om man skulle gå vilse någon gång.
Alltså, de där tvåfotingarna har ju massa konstiga saker för sig. En dag när jag vaknade stod det en massa tomtar och annat trams lite överallt och glodde på mig. Var tvungen att kolla läget lite så jag vände upp och ner på varenda en. Och där kom det där Bus utropet igen. Konstigt…
Ja just det ja! Fick ju en inflyttningspresent också kort efter jag kom hit. En sån där klätterställning som går ända upp till taket! Jag och Acke har dökul i den där. Vi kan klättra upp och ner och så kan vi spana ut över alla våra ägor och ha koll på läget. Perfekt!
En dag blev jag instoppad i en låda och fick åka bil igen. Snacka om att jag blev skraj. Visste ju inte vad som skulle hända. Acke däremot tog det lugnt och snackade på som om han gjorde sånt där varje dag. Han sa: ”Kom igen nu fegis! Det blir roligt! Du ska se när vi kommer fram. Det är värsta lekstugan! Hur många rum som helst, trappor och massa nya grejer att kolla på. Och tvåfotingarna sen, de skämmer bort en totalt med godis och leksaker.” Jag svarade bara: ”Nej, nu ljuger du! Såna ställen finns inte” och gömde mig under filten igen tills vi kom fram. Hör och häpna, tjockisen hade rätt! Det var en enda stor lekstuga! Men för säkerhets skull tog jag det lite lugnt i början. Det fanns till och med ett helt träd fullt med leksaker i. Inomhus! Det var häftigt. Efter en vecka bar det av hemåt igen. Kändes ganska bra att komma hem igen där allt är sig likt. Körde genast igång med de vanliga rutinerna. Väckning på morgonen, växtmöblering och annat skoj. Väckningen är lika rolig varje gång. Man smyger sig på tvåfotingen när den sover, letar försiktigt fram foten och biter i tårna!!
Nästan varje dag är det någon som kastar in papper genom ett hål i dörren. Fattar inte vad det ska vara bra för så jag går till attack ibland och biter och river i papperna, men det fortsätter ändå att komma nya varje dag. Fast jag måste ju säga att det låter ganska roligt när man väl håller på att riva i det
Varje kväll innan läggdags, får vi varsin godisbit. Det är ju en trevlig vana, men varenda gång blir jag lurad till att låta mig klappas. Men jag står nog ut med det, godis är ju såå gott! Brukar springa iväg lite för sakens skull, men det är ju inte så farligt att bli klappad längre. Jag sover faktiskt bredvid henne när hon somnat, men det stannar mellan dig och mig. Ok?
Hur som helst så har jag det bra här och jag hoppas att alla mina gamla kompisar på Katthemmet har det bra.
Hälsningar Benny, Acke och Anna