10 jun
2007
Champagne - del 5
Hej
Idag den 9/6 var det precis ett år sedan min älskade Champagne kom till mig och idag fattar jag inte hur mitt liv såg ut innan hon kom in i mitt liv.
Tänkte börja med och berätta varför det just blev Champagne. Jag hade efter en tid utan katt bestämt mig för att jag ville ha en ny vän att dela mitt liv med så jag bestämde mig för att kolla runt lite på katthemmen i Stockholm. När jag satt där och tittade så fanns det många fina katter som lätt trevliga men när jag kom till Champis så var det något som tilltalade mig. Dock skulle jag ju ha en katt som var äldre, lugn, korthårig och inte hade jag tänkt mig en katt åt det röda hållet heller.
Sagt och gjort en söndag kväll gjorde jag min första entré på katthemmet för att titta runt lite. Oj så många fina katter det fanns och inte var det lätt att välja men till slut så bestämde jag mig för en katt. Nästa dag så pratade jag med Marja och Annica som inte tyckte att denna katt lämpade sig som ensam katt (jag skulle vid den tiden absolut bara ha en katt -- idag är de 4 här hemma...). Då mitt syfte var att ge katten ett bra och långvarig hem så insåg jag att de hade rätt.
Jag gjorde åter en vända runt tillsammans med Annica och tittade och hälsade på en massa katter och även Champis. Jag bestämde mig för att åka hem och fundera över det hela ordentligt för ni som känner Champis vet ju att denna madame var ett riktigt energiknippe som for runt och inte direkt min äldre lugna katt. Jag tittade och funderade mycket, men återkom alltid till denna fröken i mina tankar. Som man säger, det är inte vi som väljer katten utan katterna som väljer oss (tack Champis för att du stod ut med mitt velande). På onsdagen hade jag definitivt bestämd mig, jag hängde på låset och när Ewa äntligen kom och öppnade så var jag snabb med att boka för att sedan rusa till min nya familjemedlem.
Jag hälsade på henne i det närmaste varje dag varför skulle min älskade katt sitta på ett katthem själv?!! Nej, hon måste lära känna mig och känna sig trygg när hon kommer. Marja och Annica ställde snällt upp och svarade på alla mina frågor om foder etc, och Annica ställde till och med upp med Yes (hunden) för att se hur Champis reagerade på hundar.
Den 9/6 2006 kom äntligen min älskling hem. Marja berättade att hon glatt hade sjungit för henne hela vägen från katthemmet. Efter ca 30 min hade min nya familjemedlem hoppat upp i soffan och lagt sig bredvid mig, så visst lönar det sig att besöka sin katt ofta under bokningstiden.
Champis är idag min solstråle som alltid möter mig i dörren och hon är en riktig liten mattegris och blir djupt olycklig de få gånger hon har haft kattvakt. Hon sjunger inte alls längre vid bil/tågfärder utan lägger sig nöjt och sover, hon är så nöjd bara hon får följa med och matte är i närheten förstås. Omtänksam är också denna katt när jag är sjuk så ligger hon och värmer mig och är snäll och tvättar mig för att ta hand om matte ordentligt. När jag är trött och less efter jobbet så kommer och piggar upp mig genom att puffa och stångas med sitt huvud. Varje morgon lägger hon sig på mitt bröst för att bli klappad och säga god morgon. Hon kan verkligen konsten att få matte att känna sig speciell och är en trogen vän i ur och skur.
Visst är hon fortfarande en bestämd dam med en massa åsikter och det är inte alltid vi är överens när det gäller kloklippning och pälsvård. Då kan hon fräsa och morra högt åt matte, men hon har aldrig någonsin gjort något. Maten då, ja det är inte vad som helst som duger åt denna fröken. Räkor, tonfisk eller kyckling går inte ner utan det ska vara pussi i sås, så att försöka charma henne genom lyxmat det kan man glömma.
Andra katter som hon mer eller mindre hatade på katthemmet leker och stojar hon friskt med, men självklart på hennes villkor. Blir de för kaxiga så sätter hon dem gärna på plats genom ett fräs. Ja hon kallas kärleksfullt fröken fräs -- som man säger kärt barn har många namn.
Tack katthemmet för allt stöd och för att jag fick äran att sköta om och vårda denna goa super kisse, hon är högt älskad.
Champis lyckliga matte/betjänt Jeanette