5 jan
2008
Damian
Damian kom till oss i September 2007, efter flera månader på katthemmet. Då en nästan apatisk, orolig liten katt utan självkänsla. Nu en lekfull, självständig och riktigt mysig tiger.
Den första dagen sprang han genast in under badkaret, eftersom det sprang runt en massa läskiga människor i lägenheten. Under badkaret var det förvisso mörkt och fuktigt, men åtminstone säkert. Men efter ett tag gjorde hungern sig påmind, och under natten kunde han försiktigt smyga sig ut och undersöka sitt nya hem. Efter badkaret vart det soffan och sängen, lika säkra gömställen, men så mycket trivsammare!
Nu sover han helst i soffan, istället för under den, och hörnet närmast sängen är hans favorit. Där ligger han även gärna när vi tittar på TV, för då blir han klappad och kelad med. Prasslar vi i köket är det väldigt spännande, och Damian kan sällan låta bli att komma in och studera vad som händer. På dagarna leker han med bollar, möss, julgranskulor och kablar, när han inte sover i soffan eller sängen, eller sitter på klättermöbeln framför fönstret och tittar på alla fåglarna han skulle vilja jaga. Nämnde vi att han fått sin självkänsla tillbaka? Riktigt nyfiken är han också, speciellt när matte pysslar med tyger, papper eller snören. Helst av allt är han med och håller reda på trådarna när matte broderar.
Damian är ett riktigt litet matvrak, i början var vi tvungna att fråga katthemmet om vi verkligen gav honom tillräckligt med mat. En halvtimme innan matdags sitter han oftast snällt och väntar bredvid matskålen, och får han inte mat på utsatt tid har han inga problem att komma och "hämta" nån av oss.
Damian är en väldigt uttrycksfull liten sak, och ibland undrar man verkligen om han inte egentligen förstår precis vartenda ord vi säger.
Han har bara varit hos oss i fyra månader, men har redan gjort stora framsteg. När han kom till oss var pälsen full av tovor, men de försvann snabbt då han började sköta pälsen ordentligt. Sin spegelbild var han rädd för i början, men nu är den inte längre några farlig alls. Han är fortfarande en väldigt tyst katt, men har så smått börjat jama mer och mer, och framför allt lärt sig att säga till när det är något han vill eller behöver.
Hälsningar från Martin, Malin och såklart Damian