Joline - del 7

Hej alla glada på katthemmet!
Det är jag, Joline, som tassar över tangenterna igen. Nu har det gått snart två månader sedan Findus flyttade in med mamma och mig. Vi har det väldigt bra tillsammans alla tre och det har varit riktigt spännande med en kattkompis. Vi leker alla dagar och även på natten, då går kattracet, som mamma kallar det. Fram och tillbaks, över högt och lågt jagar vi varandra. Sen brukar vi pusta ut i fåtöljen eller på sängen. Jag har så småningom vant mig vid att han skall slicka på mig, fast i början sa jag till att jag inte var så förtjust i det. Då fick han bara göra det om mamma var med och talade om att det var OK. Jag har märkt att han är en riktig liten fegis också, han springer fortfarande och gömmer sig när dammsugaren kommer fram. Jag däremot, jag går tätt intill och kollar att allt blir välstädat. Han är fortfarande ett veritabelt litet matvrak, så jag får äta uppe på diskbänken nuförtiden. Varje gång jag lämnar nåt kvar är han där och äter upp det.

Jag råkade ut för en smärre incident för någon vecka sedan (såklart säjer mamma, jag kallas ju inte "lilla olyckan" för inget). Mamma skulle åka till Borlänge och shoppa med några vänninor och när hon tog ut jackan från garderoben, så smet jag in. Det märkte hon inte utan åkte iväg. Åtta!!! timmar senare kom hon tillbaks och blev först väldigt förvånad att jag inte mötte henne i dörren, sedan orolig när hon ropade och jag fortfarande inte syntes till. Sedan hörde hon ett ynkligt litet jam från garderoben och där hade jag suttit i åtta!!! timmar, stackars mig! Den senaste timmen hade jag definitivt stått med benen i kors, sa mamma, för jag kastade mig på lådan och det lät som ett litet Niagarafall därifrån. Tänk er själva, ha! Det har intet på något sätt avskräckt mig från att smita in i gaderoben så fort jag får tillfälle iallafall, det är liksom mitt Gröna Lund, massor med kul grejer att roa sig med.

I dagarna har vi också börjat med en annan kul grej, det kallas att julpynta. Mamma hänger upp en massa kul bollar och glitter och tomtar och de där bollarna är dom bästa i världen att leka med, hej vad dom flyger över golvet. Det är också kul att hoppa ner i alla lådorna som det finns det där julpyntet i. Jag har en massa överloppsenergi mu mär jag inte går så mycket ut längre. Världen bara försvann en dag och alltblev vitt, kallt och blött. Vinter heter det, ingen höjdare precis om jag får säja min mening.

Idag har det varit en litet sorgsen dag hemma hos oss, det är precis ett år sedan mammas gamla katt Kalle for till katthimlen. Hon säjer att hon aldrig trodde att hon skulle bli så glad över sina nya kattbarn, men vi är världens bästa säjer hon och vi gör henne så glada varje dag!!! Det tänker vi fortsätta med, hon är inte så pjåskig heller.

Gos med nos från Joline (Fjollan), Julius (Findus) och matte Nina