Anastasia 2 - del 3

Från en igentejpad kartong vid en busshållplats till en fyra i Jakobsberg

En ettårig katthona lämnades i en igentejpad kartong i en busshållplats i södra förorterna. Hon hade turen. Hon lämnades in till Stockholms Katthem där hon valde, ja faktiskt valde att komma till två kattälskare bosatta i en fyra i Jakobsberg. Dessa båda hade haft två katter tidigare och insåg att man sedan dessa båda avlidit av sjukdomar måste ha en även i fortsättningen. Ett besök på Stockholms Katthem en höstdag 2004. Matte gick åt ena hållet bland alla burar och utrymmen för att kolla ungarna medan Husse gick åt andra för att kolla de större. I en bur i ett hörn fanns "kartongkatten" som fått namnet Anastasia 2 för att hon var så ståtlig, "tvåan" för att det tidigare funnits en annan Anastasia på hemmet. När husse kom till buren, tittade han in och "schwong" sade det i gallret! Anastasia hoppade rakt mot husse som blev så rörd och tagen att han direkt tänkte "henne vill jag ha". Husse gick med blixtens hastighet till bokningsavdelningen och antecknade sig för Anastasia 2 innan Matte hann säga Nej. Och vi har inte ångrat oss. Hon har givit oss så mycket kärlek och tillgivenhet att vi blivit rörda åtskilligt. Den lilla varelsen som kom till oss 2004, med ängsliga och undrande ögon hitforslad av Katthemmets personal, var först av förklarliga skäl rädd och orolig och undvek länge att komma Husse och Matte alltför nära. Men när hon väl kom underfund med att vi inte ville henne något illa, lossnade ängsligheten undan för undan och nu, fyra år senare, är det en helt annan katt. Hon mer eller mindre styr vår pensionärstillvaro, vill vara med överallt om vi gör något, och har under en lång period under sommaren och hösten gått ut med Husse i koppel med jämna mellanrum och undersökt granngårdarna. Hon har till och med fattat visst tycke för en hankatt som huserar på gården sedan ett antal år sedan. Kruxet är bara att han inte visar samma känslor tillbaka...

I vår fyrarumslägenhet två trappor upp i ett sjuvåningshus finns utrymme för långa ruscher, fram och tillbaka med blixtens hastighet. Hon är otroligt snabb.På nätterna sover hon gärna i husses och/eller mattes sänghalva tills hon märker att vi verkligen somnat. Då går hon och lägger sig ensam i ett av de andra rummen, i någon av de sköna stolar som finns.

Vi är otroligt tacksamma att vi hittade just henne på Stockholms Katthem. Fast egentligen var det ju hon som hittade oss...

Björn Persson och Elsie Berglund
Järfälla