Kanel o Keso 2

Hej på er alla!

Jag, Keso, vill skriva och berätta lite hur vi har det. Igår kom vi hem till vår nya husse och matte. Matte sa att vi är lussekatter. Det har visst att göra med nån tant med ljus i håret som går omkring den 13 december. Fast det slapp vi hos oss. Min lillebrorsa Kanel (han är mindre än jag!) blev ändå rädd på kvällen när matte tog på sig nattlinne och morgonrock. Det böljade så konstigt om hennes ben. Matte fick samla ihop det där så vi såg benen. Då kände vi oss lugna.

Vi la beslag på husse nästan på en gång när vi kommit hit. Vi låg mest hela tiden i hans knä, utom när vi gick och käkade och på toa. Och ibland var husse tvungen att gå på toa också. Sen skulle han och matte äta också. Vi tyckte att matte var rätt taskig som inte lät oss smaka på köttet och pastan. Hon påstod att vi är dåliga i magen. Vi är minsann inga dåliga katter, så det så! Vi fick inte smaka på lussebullar heller fast hon kallar oss för Kanelbullen och Gräddbullen. Lite småsnål, sådär. Men god dietmat har vi ätit i massor.

Jag råkade ut för en liten olycka. Bredvid vår toa står det en stol som jag hoppade upp i men den stolen var väldigt konstig. Det var ingen sits på den och så var det vatten i den! Usch! Vilka konstiga möbler tvåbeningar har! Men jag var så snabb så jag blev bara blöt på halva mig. Sen la matte på ett lock på den konstiga stolen så att vi skulle slippa ramla ner där igen. Jag känner mig väldigt lugn och trygg hos mina nya tvåbeningar men Kanel är lite smårädd. Han ränner efter mig för att fråga hela tiden att allt är okej. Men som storebror tar jag det med upphöjt lugn.

I natt har vi sovit i mattes och husses säng och surrat så högt så dom har vaknat flera gånger. Det är trevligt att dom vaknar för då klappar dom oss och säga gulliga saker till oss. Efter frukosten la jag mig och tog en tupplur i kökssoffan medan Kanel gick på lite upptäcktsfärd. Han är så himla nyfiken, den där ungen. Sen kom han och skulle leka med min svans fast jag låg och sussade så skönt. Då tog matte fram en liten korg som var full med bollar och små pälsråttor. Då lirade vi lite fotboll men sen tänkte jag att nu ska jag passa på och fortsätta att sova när Kanel är upptagen med annat än min svans. Jag måste ju säga att han är rätt stilig, brorsan min, när han bär pälsråttan i munnen precis som en riktig stor jägare.

Jag tycker att vi har kommit till ett väldigt trevligt ställe. Vi gillar husse för han luktar så himla gott och matte är en bra tvåbening för hon förstår vad vi säger. Jag ska skriva mer sen och berätta hur det går. Kanel kan inte skriva ännu, men när han har lärt sig så ska han också skriva några rader.

Jättemycket hälsningar till er alla på Katthemmet och puss och surr och mjau!
från Keso och Kanel (Matte Britt-Marie och husse Erwin hälsar också)