Santino o Alfredo - del 2

Hej,

Vi flyttade hem i mitten av december 2007 och nu börjar vi känna oss riktigt hemma. Jag, Santino, har dresserat matte Ingrid som är väldigt läraktig och förstår hur vi vill ha det. Hon släpar hem den ena leksaken efter den andra (se bild), och ofta hittar vi gömda godsaker både här och där. Brorsan Alfredo, (matte är inte säker på om vi är bröder, men hon tror det) trivs bäst på lite avstånd där han sitter och tittar nyfiket på mig och matte när jag kelar med henne (och det gör jag ofta! ). En gång lät han henne klappa honom, men han skämmer inte bort henne med ömhetsbetygelser precis... Av någon anledning kallar hon ändå honom "min lilla söta Alfredo" och mig "min lilla tjockis", det begriper jag inte alls (men visst har jag god aptit)... Hon behöver inte vara orolig för min vikt, jag motionerar ju flitigt genom att jaga brorsan genom hela lägenheten (ok då, det kanske lika ofta är han som jagar mig) och skutta upp och ner från möbler, klösträd, fönsterbrädor (och några andra kul ställen som jag inte vill avslöja för matte..).

Den enda gången vi blir lite nervösa är när det ringer på dörren. Gäster är vi inte så väldigt förtjusta i! Dom verkar ju vara hyggliga prickar egentligen men man vet ju aldrig. Där får jag erkänna att Alfredo faktiskt är lite modigare än jag. Han är ju så nyfiken att han inte kan låta bli att kika fram lite, men jag tar det säkra för det osäkra och gömmer mig ordentligt. Nej nu måste jag nog fortsätta sova, det här duger inte...

Hälsar Santino genom matte Ingrid