Angel - del 2 (hem nr 2)

Hej, nu har det gått ett år sedan vi fick hem Angel och vi tyckte att det var dags att uppdatera er på hur det går för våran lilla tjej. Hon är nu en kärt hållen medlem av hela familjen, inklusive mina föräldrar och farföräldrar, så att få kattvakt har inte varit något problem Angel verkar känna sig hemma oavsett vart hon än befinner sig. Sedan hon flyttade in hos oss har vi flyttat till en ny, lite större lägenhet och det tog inte mer än en halv dag innan hon hittat sina nya favoritplatser och gick runt precis som hon själv var stolt ägare till sitt nya hem

Hon vill fortfarande följa med oss, vart vi än ska... selen bryr hon sig inte alls om längre, bara hon får följa med ut på promenaderna... och hon står alltid redo vid dörren. När vi skulle åka till Dalarna på semester fick hon självklart följa med. Vi var så oroliga för hur hon skulle hantera bilresan (spec. eftersom mina föräldras hund skulle åka i samma bil) men det visade sig att jag oroat mig helt i onödan... efter bara en liten stund sov hon i sin bur och hunden i sin. Varken Angel eller hunden gav ifrån sig ett enda ljud på hela vägen... ja, tills vi kom fram, för det var först då som de insåg att de delat bil... De börjar också respektera varandra mer och mer och vet vart de vill ha varandra. Det går även bra med våra marsvin, de är inte alls rädda för Angel och Angel är inte så intresserad av dom längre, så vi behöver inte hålla dem i separata rum (vilket vi fick göra i början)... men att släppa dom lösa tillsammans vore nog att leka med ödet

Måste även berätta om vårat första besök hon veterinären för hennes årliga vaccinering. När man skaffar ett äldre djur så är det mycket man gått miste om och mycket man inte vet, t.ex. om hur djuret ska reagera i olika situationer... Den här situationen är en av alla. Inför besöket klippte vi därför alla hennes klor ifall hon skulle få för sig att använda dom. Hon jamade och var lite nervös i väntrummet, men så fort vi fick komma in och hon fick komma ur buren verkade hon som vanligt lika hemma där som på vilken annan plats som helst. När hon skulle få sin spruta började hon helt oväntat att kela med djursjukvårdaren... (och jag som trodde på motsatt reaktion hahahaha)...vi slutar aldrig att förvånas

Att överta Angel är det bästa vi någonsin gjort. Aldrig hade jag trott att en katt kunde vara så kärleksfull... Hon vill konstant ha uppmärksamhet och kel och ingenting går upp mot att få magen klappad i timmar!!!! Hon har inte en enda gång under året visat aggressivitet, aldrig fräst åt oss, aldrig använt klor eller tänder... På kvällen vill hon somna mellan oss och på moronen vill hon gärna få sin 'mysstund' innan det är dags för frukost. Hon är helt underbar! Tack igen för en sådan underbar livskamrat!

Lycka till fram över med alla kissar -- ni gör ett fantastiskt jobb!
Många kramar från Sandra, Marcus och Angel