Colombard o Que Sera - del 2

Hej alla gamla kompisar!

Just i dag är det precis en månad sen vi flyttade hem! Vi har det jättebra och trivs hemma hos våra tvåbeningar. Men det ser inte riktigt likadant ut här som den dagen vi flyttade in. Några blommor finns inte mer, några mattor ligger ihoprullade, den blå soffan har fått sig några törnar, hörde något om klädtejp som går metervis och en sopkvast som sopar så att den glöder.

Jag, Kålle (fd Colombard), är "fortfarande" en mycket dryg kisse med massor av vilja. Men min matte får mig att göra det mest konstiga saker. Jag visar magen och låter henne klia mig på den, jag springer inte och gömmer mig längre bara jag ser en tvåbening och jag har precis börjat tycka att godsaker är ganska goda. Och jag vet precis hur man gör för att få som man vill. Man bara glor på dem med ett par lite sneda, ledsna ögon så...

Jag, Stella (fd Que Sera), är en gosegris av rang. Men jag vill fortfarande känna mig riktigt säker på att de inte vill mig illa så jag bestämmer själv när det passar sig och var vi ska vara. Mina tvåbeningar tycker nog att jag är ganska rolig. Jag har till exempel bestämt mig för att vatten dricker man bara ur mattes vattenglas vid sängen. Fy, för den egna vattenskålen och jag jobbar på att få Kålle att tycka likadant. Jag tycker väldigt mycket om min lillhusse som lärt mig att under mattorna gömmer det sig en massa roliga saker. Till exempel tvättrådslappar. Dessvärre börjar de ta slut...

Hoppas att alla ni andra snart får egna tvåbeningar!

Kramar från Kålle och Stella

(och som vanligt får Fluffy en extra varm kram av Matte!)