Skruttet

Hej alla på katthemmet! Här kommer en liten historia on Skruttet, som numera heter Kasper. I början när Kasper kom till oss var han väldigt försiktig och rädd. De första dagarna räckte det med att vi rörde på oss för att han skulle springa och gömma sig. Det tog inte lång tid innan han hittade det undanskymda stället bakom soffan i en transportbur vi har framme. Väl där dock fick vi klappa honom, och vi började även ta fram honom därifrån så att det inte skulle löna sig att gömma sig. Efter ett par dagar började han finna sig till rätta med utforskningen, och det dröjde inte länge innan han stannade kvar när vi gick förbi honom. Mat visade sig vara ett stort intresse :) och det är det fortfarande, precis som att leka. Kasper's favoritleksak är en pinne med gröna fjädrar i ena änden. Han tröttnar aldrig på att leka med den. Han har även börjat komma till oss när vi sitter ner och vill upp i knät och gosa. Han har visat sig vara en riktig liten kelgris och så fort vi ens nuddar honom kommer spinnandet igång. Däremot ligger han inte stilla. Han ålar sig omkring i famnen och kan ligga precis hur som helst.

Vi har tagit ut honom på vår balkong i sele. Det tycker han är roligt, men bara om han får ligga i någons knä. Sätter man ner honom går han in igen, såvida det inte finns en fluga i närheten Kasper är ett riktigt busfrö och har vant sig vid att vara kattunge nu. Han busar med allt och springer tvärs igenom hela lägenheten gång på gång. Däremot lyssnar han på ett omedelbart nej, men det betyder inte att han inte är där igen 5 sekunder senare Han blir mycket glad när vi går upp på morgonen och när vi kommer hem. Då vill han bli kelad med. Idag kom han för första gången tvärs igenom huset till mig när jag ropade på honom.

Vår andra katt var lite skeptisk i början och följde efter nykomlingen, antingen fysiskt eller med blicken. Han var aldrig fientlig mot den nya och uppförde sig exemplariskt. Ibland så fräste han åt honom när han kom för nära, och han gör det fortfarande när Kasper springer framför fötterna på honom, men annars är de jättesnälla och söta ihop När Kasper först kom hit var han förkyld, men det gick över inom ett par dagar. Nu är Niklas dock smittad och är jättesnuvig och eländig Han mår ganska bra, men han tycker mycket synd om sig själv. Precis innan han blev förkyld hade han börjat leka med Kasper när han fick sina lekattacker på kvällarna. Det har stoppats för ögonblicket då Niklas inte känner för det, men det ska nog komma igång igen. Niklas är Kaspers stora idol och han vill vara där Niklas är hela tiden och stryker sig mot honom konstant. Niklas låter honom, och fräser bara när det blir för mycket. När Kasper blir rädd utomhus på balkongen de gånger han stannar på golver när vi satt ner honom, kommer Niklas dit och slickar på honom för att trösta honom. Det går verkligen framåt.

Stora hälsningar till Syskonen Mumrik (som verkar ha det jättebra i sitt nya hem), Morran, och förstås Lilla Mamman, och ett jättetack till alla er som jobbar på Katthemmet!

MVH Kasper, Niklas och de stolta "mattarna"