Wasabi - del 2

Hej alla

En liten high five från en cool kisse. Wasabi heter jag...men husse kallar mig Gösta varför matte i smyg döpt mig till G-W....som han den tjocka farbrodern på TV..fnys! Jag har bott i mitt nya hem ett par månader nu drygt...tiden går så fort när man har roligt så jag minns inte riktigt. Matte är lätt senildement så henne kan man inte heller fråga.

Vi är ett udda gäng härhemma. Det är jag, den snygga rödvita grabben med coolaste avslappade stilen man kan tänka sig. Kolla bara när jag slappar i favoritfåtöljen (snor den från husse) Å så är det Ulrik...raskatten som är mer som en jycke än en katt (men jag håller på att lära upp honom till att bete sig mer normalt...det går sådär..) Litchi är våran gemensamma flickvän. Det går bra...äum...eftersom någon låtit knipsa av kulorna på både mig och Ulrik...skitschysst...NOT. Vi kan alltså bara vara halva pojkvänner....men å andra sidan så har fröken Litchi inte heller några kulor, lr vad det nu heter på tjejer kvar, så ni förstår: Här blir inga barn gjorda....någonsin!

Litchi förresten (en katthemskatt hon me´) är en märklig liten puma. Hela kvällarna jagar hon skuggor av fotfolket på golvet, väggarna å möblerna...helt hypnotiserad tycks hon vara. Ulrik å jag bara glor på henne...och låter henne hållas. Därefter har hon egen poledans show runt klöspelaren....hrm. undrar jag om hissen verkligen går ända upp på denna dam?

Jag är den som gillar käk mest och bäst...är skitbra på att matfria. Upplåter ett ljud som liknar "maumma" så att matte rusar (nja, hasar sig mera) till köket. Har jag tur då så åker det ned nåt gott på golvet eller direkt i mitt lilla söta gap. Jag kan se hur söt ut som helst fastän jag föredrar att se lagom cool ut. Ulrik är en riktig sängkatt...Litchi blev som nykomling bortkörd av busen Uuuulrik..... men som jag tidigare sagt..den gubben gick inte med mig. Jag ligger numera också ofta i sängen. Föredrar dock att slippa alla lukter UNDER täcket och lägger mig ovanpå...

När jag tycker att cornishen Ulrik är trist som bara sover så brukar jag hoppa upp och sätta igång att slicka på honom, frenetiskt. Fattar han då inte galoppen (den bokstavliga galoppen genom alla rummen) så biter jag honom bara lite lätt här å där. Då får han fart under tassarna....dödskul!

Sådärja, lyckades få ihop en mindre roman denna gång också. jag är nöjd. Ha det! Wasabi. Litchi hälsar!