12 aug
2010
Enya
Glosögd med strutsben blev hemmets okrönte drottning
Glosögd och strutsben - så skulle jag beskriva mig själv när jag kom hem till matte och husse för första gången. Jag kom från ett vanvårdsförhållande och lyckades där inte alltid få tag i den mat som jag behövde för att växa. Därför såg mina ben oproportionerligt långa ut i jämförelse med min klena kropp. Matte och Husse tyckte att jag var jättesöt ändå, men de oroade sig lite för min vikt.
För säkerhets skull så spenderade jag de första dagarna under sängen eller badkaret och vågade mig bara fram för att äta. Det var bara då jag tog risken, när hungern tog över. Jag undrade vilka dessa människor var, som låg på golvet och stirrade på mig. Varför ville det så gärna att jag skulle komma fram? Vad skulle hända då? Något lurt var det…
En dag gömde jag mig i kattpottan, där skyddade väggarna mig från alla faror i lägenheten. Lugna favoriter spelades på radion och människorna kom och tittade på mig då och då, där jag låg. Ibland sträckte de fram en hand, men det verkade bara som att de ville klappa mig på huvudet, så jag satt kvar på mitt gömställe. Till slut så blev det långtråkigt i pottan och det var inte heller så lockande att sitta timvis under sängen. Jag bestämde mig till slut för att smyga ut. Sakta tassade jag ut i lägenheten. För säkerhets skull så trippade jag på tå för att snabbt kunna fly om människorna kom på något otyg. Men ingenting hände. De bara tittade på mig och gav ifrån sig glada, lugnande läten. Kanske var jag här för att de tyckte om mig? Det visade sig vara sant.
Från början var tanken att jag bara skulle få stanna temporärt. Få chansen att återhämta mig och sedan flyttas vidare till ett nytt hem. Men planen förändrades. Matte och Husse ville att jag skulle bli en del av familjen och jag fick stanna för gott.
Jag åt upp mig snabbt i mitt nya hem. Jag växte nästan min dubbla storlek på en månad och njöt av att få maten serverad. Nu har jag inga strutsben längre och den stirrande blicken har förändrats till ett lugnt och sömnigt blinkande. Nu ligger jag inte under badkaret längre utan helst uppe i mitt klätterträd. Där har jag full koll på vad som händer i rummet – och viktigast av allt – full koll på vad Matte och Husse hittar på.