Hej,
Var inne på er sida och kikade runt och kom på det var länge sedan vi skrev och berättade om
Lucinda, som vi hämtade hos er hösten 2009.
Nu har det hunnit gå drygt två år och Lucy har utvecklats väldigt fint och verkligen bott in sig. I början var hon en aktiv och lekfull tjej, men vi märker att hon börjat åldras och numer snarare är en lugn och sansad dam i sina bästa år med en oerhörd aptit på kel ☺
Vi har även hunnit få en son som i skrivande stund är drygt 1,5 år gammal. Lucy har fungerat jättebra med honom – håller sig på avstånd, men ibland får han komma fram och klappa – vilket han till allas vår förvåning gör väldigt, väldigt snällt! Maomao, säger han förtjust när han ser henne. Hon är verkligen jättefin med barn, går bara undan om hon inte vill eller det blir för mycket. Överlag har hon en mycket behaglig personlighet som vi alla uppskattar.
Efter att ha spenderat ett par somrar i vår sommarbostad med möjlighet att smyga i buskarna i trädgården, längtar hon dock ut väldigt mycket och sitter gärna på vår balkong och trånar. Vilken tur då att husse & matte köpt ett hus på landet utanför stan där hon kan få leva resten av sitt liv och få gå ut precis så mycket hon vill! (Husse & matte pratar om elektroniskt styrda kattluckor och annat bjäfs som hon inte förstås sig på – men ’gå ut’ – det fattar hon! ☺) Inflyttning blir under senhösten och vi ser alla fram emot det!
Bifogar ett ’mug-shot’ taget då vi kom på henne med att gosa på sonens madrass en dag när
han inte var hemma – ni vet, när katten är borta…. ;-)