Jag vill bara förmedla en hälsning från V
irus och F
estis. Ganska snart kände vi oss dock lockade att döpa om dom till Signe (för att hon är en sann välsignelse) och Klara (för att hon har så klara fina ögon) :-)
Dom mår så gott här hos oss och lilla signe har vuxit om klara på alla brädder. Hon är den kluriga av de två, pillar fram leksaker bakom möbler och räknar ut hur hon ska komma åt maten som vi stoppar in i en boll. Klara kör mer den softa stilen, kryper ner under täcket i våra bäddade sängar och ligger lojt och tittar på när signe löser gåtor. Signe har egen plats i tv-soffan medan klara smyger sig på oss bakifrån och lägger sig balanserade ovanpå ryggstödet. Hon bara petar till lite med svansen i någons öra för att tala om att nu har hon anslutit ;-) Varje kväll är signe med mig inne i badrummet, hon sätter sig i badkaret och sätter jag inte på dropp i kranen så jamar hon lidande. Oj så spännande att försöka fånga dropparna, men usch vad lägligt när en droppe träffar örat. Klara däremot har sin egen plats på den inglasade balkongen. Där sitter hon i timmar på en hög pall och ser ner på vår lilla gata.
Två somrar i rad har de åkt på friluftssemester till en by utanför Skövde. Vill man få ut dom genom dörren hemma är det med risk för klösmärken, men så snart de kommer ut på landet blir de som förbytta.
Nu ska vi sova. Jag och katterna i en säng, min man och son i den andra. Förresten, vi var lite osäkra på om virus skulle våga bo med en läskig 4-åring. Nu kan jag berätta att hon fortfarande håller sig på betryggande avstånd när han är vaken, men så snart han somnat kryper hon tätt intill honom i väntan på att jag ska göra mig i ordning för natten.
Tack för två underbara katter, som verkligen berika vår familj!
Hälsningar från Jenny, Lars-Erik och Theodor Sellmark