Hej alla som är nyfikna på hur det går för
Pernilla som vi ganska snart döpte om till Tosca. Vi kände att Pernilla var lite för likt Smilla som vår andra katt redan heter och lystrar till.
Tosca hade en skön stil redan från början. Vi kunde klappa lite smått på henne redan efter en vecka, men när vi höll ner handen för att klappa på henne, då sträckte hon fram huvudet lite på sned varpå hon reflexmässigt skakar på det. Det fick oftast följden av att hennes öron "flärpar" emot ens hand. Det märker hon direkt och drar åt sig huvudet tittar förebrående upp på en och ser ut att säga "Vad håller du på med? Det där hade jag inte godkänt!" Men kelig som hon är, mer och mer för var dag som går, så sträcker hon fram huvudet igen och så börjar det om. Numera tittar hon inte riktig lika förebrående på en.
Nu går hon även ganska lugnt förbi en istället för att "smita" förbi snabbt. Hoppar upp i soffan bredvid en, om det inte är för trångt. Tosca blev ganska snart som en skugga till Smilla och är det fortfarande. Skall alltid vara med. Kelar vi med Smilla och om Tosca ser oss ska hon ofelbart vara med , varpå Smilla oftast går..."Skall hon alltid komma och stjäla mitt gos..."
Sist men inte minst blev vi ju så stolta nu under vintern när vi upptäckte att Tosca (eller Pernilla som det står) är Fröken September! :-D Vi köpte raskt en kalender.
Kramar från oss alla
Tosca, Smilla, Erik & Marie