Deci är en riktig liten solkatt, som sprider värme, glädje, energi och kärlek omkring sig. Det har inte ens gått en vecka, men det känns som att hon alltid har varit en del av min lilla familj. Och Deci verkade finna sig tillrätta från dag ett; hon gick några varv och undersökta lägenheten från golv till tak i princip, innan hon sedan lade sig på köksbordet och tittade på mig med en blick som tycktes säga "Ja, jag är hemma nu."
Samma eftermiddag fick vi två besökare. - Hej, sa Deci och hoppade upp i gästernas knä. Både gäster och katt spann förnöjt =) En av besökarna var min mamma, som kom med en vacker blombukett för att fira nytillskottet till familjen. Glad blev matte och glad blev Deci. Lilla fröken nöjde sig dock inte med att bara blukta på blommorna och beundra på avstånd, utan det var rejäl närkontakt som gällde och helst skulle de provsmakas också. Buketten blev inte långvarig och i fortsättningen blir det tygblommor, troligtvis med kort livslängd men mindre hälsofarliga för fröken... Inte bara blommor lever farligt för den lilla busan, det mesta vill hon undersöka med munnen, papper är en favorit. Och snören, lyckan var stor idag när hon fick ett långt, rosa skosnöre i present.
Deci vill vara med överallt där det händer saker. När hon är med mig i badrummet sitter hon och kikar ned i handfatet och ögonen tindrar när jag vrider på kranen, alldeles fascinerad av vattnet.
Det är mycket bus och lek som gäller, liksom gos, kel och mysiga pratstunder (jag har gett henne det officiella namnet Decibelle, eftersom hon är lika högljudd som hon är vacker...). På nätterna sover hon i sängen, gärna på min bröstkorg med huvudet på min axel.
Varma hälsningar och stort tack från Deci och Therese