Nu har jag bott hos mina människor i mer än två månader. Jag har fått riktigt bra fason på dem trots att redan första natten blev som en mardröm som var på riktigt. Min Husse slängde ut mig från sitt sovrum och stängde dörren - han sa att jag spann för högt! Hur tänker man sig att leva tillsammans med en katt om man inte tål kurrande? Jag blev riktigt orolig. Mitt kurrande på natten är fortfarande ett problem, inte bara för Husse utan även de andra människorna här.
Ibland är det ganska många människor här, ibland är de nästan inga alls. Husse är den som är mest stabil liksom Husse 2 (gammal). Sen finns det en flicka, Matte, som kommer hit, stannar några veckor och sen åker tillbaka till sitt land långt borta. Där finns det stora, jättestora, katter med mycket hår runt huvudet, men de bor inte hemma hos henne, men det gör fyra andra kattor. De är inte lika pigga och alerta som jag, säger hon. Jag fattar inte varför hon inte stannar här. Sen finns Matte 2 (gammal) också. Hon är här några veckor och så plötsligt åker hon någon annanstans och arbetar och är borta i flera veckor. Inte heller någon att lita på fullt ut. Det finns också en som jag inte har träffat, bara hört talas om. Hon heter Farmor och verkar vara en hyvens person. Hon har förstås fått veta vad jag gör och hon har sagt att jag är överintelligent! Hon kan bedöma sånt för det finns och har funnits andra katter i släkten. Jag hoppas på att få träffa henne någon gång – tror att det inte finns många av hennes sort.
Jag jobbar dagligen med att träna upp mina människors reaktionsförmåga. Det gör jag genom att stå precis innanför dörren när någon av dem kommer hem. När dörren går upp rusar jag ut i trappuppgången. Ibland lyckas de fånga mig, ofta inte. Mycket att göra än innan de blir tillräckligt snabba.
Husse sitter vid datorn länge på kvällarna, ibland även på nätterna. Det är inte bra att sitta så mycket så jag brukar ta med honom ut på jakt efter en röd prick, som springer runt på golvet och ibland upp i soffan. Då reser han på sig åtminstone och är rörlig en stund. När Matte var här satt hon ibland och läste i timmar på dagarna. Då hjälpte jag henne att hålla reda på en massa papper och för att hon också skulle komma upp och röra på sig petade jag ner dem på golvet ibland. Mycket annat att göra också. Sen, när de här människorna blir riktigt gamla hoppas jag att de fortfarande minns vem det är som har bidragit till att de har uppnått hög ålder. Mitt liv är i stort sett bra. Skall trimma människorna lite mer, sen kommer det att vara mycket bra, Tror jag.
//Kotte (Berätta för och nerskrivet av Matte 2)