Hej, här kommer en liten solskenshistoria om min Morris.
Söndagen den 3 juni, Morris är ute och luftar sig efter en regnig helg, pigg och nyfiken som vanligt. Han brukar hålla sig mest runt huset eller i ett skogsparti strax nedanför. Mina grannar packar det sista släpet och skall flytta till hem till Gotland. Kvällen närmar sig och jag kallar in Moffe, men nä det kommer ingen katt....hm, han brukar komma i en flygande fart när jag kallar in honom, det vankas ju mat. Tiden går, ingen katt, tanken slår mig....bara han inte hoppat in i flyttlasset till Gotland ! Tar kontakt med mina grannar dom lovar att kolla när dom kommit i land, får samtal mitt i natten, nej ingen Moffe i flyttlasset, paniken växer, var är han ?
I 3v följde ett febrilt sökande. Lappar sattes upp, polisanmälan gjordes, efterlysningar på div. hemsidor. Gått mil i alla väder och letat och kallat " Moorrrisss, kom hem nu gubben, kom då prinsen...." utan resultat. Och inte bara jag har letat, utan Morris dagmamma, ja, han har en dagmamma, som släpper ut honom varje eftermiddag. Var minst lika aktiv som jag i sökandet.
Massor av samtal som sett honom, men det var aldrig min Morris. Jag började tappa hoppet, jag visste ju att om han var i närheten skull han komma hem. Ringde Gotlandgrannarna igen, var dom verkligen säkra på att Morris inte var med flyttlasset ? Ja, det var dom. Men jag hade ändå en
känsla av att han varit det......
Så kom Midsommarafton, sent på eftermiddagen får jag ett samtal från, ja just från Tofta på Gotland. En underbar tjej vid namn Christina har hittat honom samma dag och tror att han är överkörd då huvet är lite på sned,men så är inte fallet, Morris ser ut så. Hon har spårat mig via Svenska Kennelklubben där jag registrerat Morris som saknad. Hon blir naturligtvis paff när hon hör att han hör hemma i Aspudden, Stockholm. Jag tror inte det är sant, jag gråter och skrattar om vart annat. Lyckan står på min sida när jag hittar ett flyg som dagen därpå går till Visby kl 11 och hem till Stockholm kl 12. Christina lovar att komma med Morris till flygplatsen, åh, jag knappt vänta, jag skulle kunnat simma till Gotland !!
Så fick jag äntligen hem min Morris, lite medtagen, lite smalare men ändå vid god vigör, vilka enastående djur dom är ! Tack vare att Morris var märkt fick jag tillbaka honom. Det kostar så lite att göra men betyder så mycket, så vad du än gör märk din katt.
Han en skön sommar önskar Maud & Morris