Humla

Hej alla på katthemmet

Jag hann nästan bara komma till kontoret på Katthemmet innan jag slussades till mitt akuthem. Där visade jag mig så småningom vara så charmig och oemotståndlig att akutmatte och mina hussar kände sig tvungna att köpa mig innan någon annan la tassarna på mig.

Fast så lagom charmfull var jag visst de första veckorna när jag envisades med att hetsäta och kasta i mig maten så snabbt att den lika fort kom upp igen. Det var smart i alla fall för då fick jag pytteportioner jätteofta, ja i princip så fort jag sa till. På den vägen är det, jag har gått upp ett och halvt kilo som klär mig jättefint säger matte, som var mycket bekymrad över hur mager jag var i början.

Tyvärr har den extra näringsrika maten numera försvunnit från menyn men det gör inget jag har dresserat mina människor väl så jag får prova många nya läckra kattmatssorter...

Första veckorna orkade jag bara äta och sova och gosa men nu är det full fart. Jag har upptäckt att om jag klöser lite på soffan så dyker det upp nya kattleksaker på något mystiskt sätt.

Jag ser till att alla tre som bor i min lägenhet får mycket gos, helst ligger jag på rygg under deras hakor och spinner... Annars finns det underhållning på balkongen med ett stort fågelbord med massor med små och större fåglar som kommer och retas med mig.  I början hoppade jag mot fönstret för att fånga dem, men jag har insett att det är mer som att se på tv...

Jag vill tacka alla på katthemmet som fixade mitt nya hem - de är så rörande tacksamma för att jag får stanna hos dem...

vänliga hälsningar genom matte Anna-Karin