Hej!
Vi hämtade våra fina små katter redan i mars 2012 men har inte kommit till skott med att skriva några rader förrän nu. När vi hämtade Skruttis (kallades då Carrie) och hennes bror Zorro (Capri) var de väldigt skeptiska till människor och fysisk kontakt var helt uteslutet. De fräste och gömde sig de första veckorna. Vi såg ändå vilken glädje de hade av varandra och var övertygade att vi skulle kunna få dem tama med tiden. Idag, 3 år senare, är situationen den motsatta; de myser, leker och busar med både oss och varandra. De kommer och hälsar när vi kommer hem och håller sig alltid i samma rum som oss. Får de inte tillräckligt med uppmärksamhet klagar de högljutt tills man klappar dem, gärna då med den stora borsten.
Vi är så glada att vi valde att vända oss till katthemmet!
Soliga hälsningar från Daniel & Jessica