Vi fick hem vår katt
Bärgarn i augusti för 3 1/2 år sen. Lite tillbakadragen dom första timmarna men kom sen fram och lät sig väl smaka av maten och undersökte husets alla vrår efter det. Vi hade för avsikt att ha honom som innekatt men på tredje dagen smet han ut och jag trodde att nu är det kört, nu är han borta. Men till slut efter 8 fruktansvärda timmar kom han hem igen och jag lovar att om han kunnat vifta på svansen som en hund hade han gjort det :-) Sen dess har han gått ut varje dag och är väldigt nöjd med det. Vi försökte länge hitta ett annat namn till honom men vi kunde inte komma på något som passade honom så han heter fortfarande Bärgarn. Han är otroligt kelig och tillgiven, aldrig på dåligt humör. Älskar att ligga på mattes bröst och trampa och spinna och sen ligga kvar och sova där en god stund. Är ingen knäkatt (än) men vi tränar lite på det då och då. Han accepterar alla i familjen men han visar tydligt att han har matte som favorit :-) Det betyder också att om jag är ute och krattar så går han efter mig som en hund. Går vi över till grannarna måste jag se till att han är inne annars står han nedanför deras altan och talar tydligt om hur dumt han tycker det är att han inte får komma in dit också.
Vi skaffade också en katt till efter ett tag, en liten kattunge som han alltid varit väldigt snäll med. Dom lekte, busade och sov ihop redan från början även om Pip morrade från djupet av sitt hjärta när hon träffade Bärgarn för första gången. Vi fick även kattungar för ett år sedan och det bekom inte Bärgarn ett dugg. Han är nog den mest sociala katt jag vet.
Han kommer alltid och möter en när man kommer hem och då ska det klias på magen - länge. Han ligger vid vattenskålen och dricker - länge. Det är som att han gärna gör saker länge, som att det är mer njutbart då. Han gillar att leka men ibland verkar han komma på att en herre i hans ålder inte borde leka, då vänder han på tassen, skickar svansen i vädret och går lite förnärmat därifrån.
Vi är glad och tacksamma för att vi fick honom till oss, och att ni tog så väl hand om honom på katthemmet.
Varma hälsningar
Karin Åslund m familj