Det har nu gått drygt ett halvår sen Bernita kom till mig 2020-06-02. Nu finns det bara två saker kvar som vittnar om att hon är en f.d vildkatt och det är att jag inte kan lyfta henne än och att hon är rädd för andra människor än mig. Men hon blir modigare och modigare när det kommer till andra människor. Hon går inte längre och gömmer sig utan lägger sig på behörigt avstånd och bevakar. Senast en kompis var här slutade det med att Bernita låg och rullade på hennes fötter och ville bli kliad.
Bernita är helt underbar och har en jättefin personlighet. Efter tre veckor njöt hon av att bli klappad och kliad om man distraherade henne med lek och hon inte såg att det var händer och en människa inblandat. Efter sex veckor var rollerna ombytta för då var det hon som kom till mig för att bli klappad och kliad. Hon älskar att gosa och kan inte få nog. Ibland kan goset och kurrandet övergå till lite nafsande. Men aldrig hårt. Hon är väldigt mjuk i sitt sätt. Bernita är morgonpigg och vill att jag stiger upp samtidigt som henne. Oftast börjar hon vid 04:30. Hon springer fram och tillbaka i sängen och jamar. Får hon ingen reaktion från mig då så nafsar hon lite i min arm. Går jag inte direkt till köket och ger henne frukost så springer hon efter mig och nafsar mig i vaderna samtidigt som hon pratar högt och mycket.
Nyligen var hon på ett omfattande besök hos veterinären då hon ibland hostar på nätterna samt att jag känt en liten knöl på hennes mage. De rakade lite på ena benet och tog många rör med blod, klämde på magen och konstaterade att det var ett navelbråck. De kollade ögonen (som är lite rinniga), tog tre röntgenbilder på lungorna samt vaccinerade. Allt detta utan något lugnande medel och utan att hon klöste eller bet, trots att hon inte är van att bli lyft. Så snäll, så modig och så uthållig! Veterinären var imponerad. Nu får hon tabletter mot astma och vi skall tillbaka om några veckor och utvärdera.
Bernita är en liten natt-katt som älskar att busa och leva rövare på nätterna. Det är alltid spännande att se i vilket skick vardagsrummet är när man vaknar på morgonen. Vid läggdags sitter hon och ropar högt på min andra katt (som lägger sig när jag lägger mig och vaknar när väckarklockan ringer) utan respons. Så då roar hon sig på egen hand istället. Självständig tjej! Dock kommer hon och sover med mig lite då och då under natten. Det kan vara på min bröstkorg, under min ena arm, under min andra arm, längs ett ben etc. Där hon hittar värme helt enkelt och det är SÅ mysigt!
Jag är så imponerad av denna tjej och hennes snabba framsteg. Hon är så öppen och levnadsglad och älskar andra katter. Hade det inte varit för att min andra katt är så känslig för förändringar och väldigt undergiven så hade jag hämtat hem fler vildkatter från Katthemmet för länge sen. Att få jobba med en vildkatt och få så fina framsteg har varit helt fantastiskt.
Vi skickar också en hälsning till Bernitas bror Bartek och hoppas att vi får se en uppdatering på hur det går för honom.