Min älskade lilla kräsna dam. Itzy var en av dom som satte spår i många, känd som Tumba.mamman. Vi började våran resa med att jag skulle bli ditt akuthem, min uppgift var att få dig att lita på människor och gå från en skyggis till en tryggis. Itzy visade väldigt starkt i början att hon inte gillade människor, speciellt människors händer. Men sakta men säkert började hon komma ut från sitt skal. Det tog den tid det tog, men vi lyckades. Meningar var inte att jag skulle behålla henne, hon var uppe på hemsidan för adoption, men efter ett tag insåg jag att Itzy var min andra halva. Många har varit tacksam över allt jag har gjort för henne, all den tid och tålamod jag lagt ner på henne, men jag är mer tacksam över att få ha haft henne i mitt liv. Hon har gjort så mycket för mig också. Hon har varit vid min sida genom upp och nedgångar.
De sista året jag fick med henne hade hon blivit en riktig kelgris. Hon följde ofta efter mig i lägenheten, hon hade även hittat trygghet med min mamma, gosade och lekte med henne också, hoppade till och med upp och la sig i hennes knä på soffan. Itzy gav oss så mycket kärlek i vårat hem, och jag kan inte beskriva hur tomt det är utan henne.
Vi har åkt in och ut till veterinären sedan Juni, och gjort massa undersökningar på henne. Men vi hann inte ta reda på exakt vad det var innan hennes tid kom. Hon hade blivit ännu sämre, och eftersom att hon var äldre med andra sjukdomar i botten, tog vi beslutet att låta henne somna in, då hon hade ont och det fanns inte så mycket mer att göra.
Hur sorgligt det än är, har jag en liten tröst om att den sista tiden i hennes liv, var ändå bra. Hon hade kommit till sitt för alltid hem, och fick all den kärlek hon kunde få. Hennes sista natt spenderade hon med mig i sängen, vilket hon aldrig gjort förut. Vi båda visste att det var dags för henne, att gå vidare till regnbågs himlen.
Itzy fick somna in den 21 November, med matte som höll om henne, och med den veterinären som har träffat Itzy från start.
Men vi klarade det Itzy, vi gick från en skyggis till en tryggis, och din historia kommer leva vidare. Matte älskar och saknar dig så. Vila i frid men ängel, vi kommer att ses igen.