Solise var min första kontakt med Katthemmet. Såg henne på hemsidan 2009 o hennes blick sa att hon var katten för mig. Efter lite förväxling kom både hon o Vilda Matilda(R.I.P) hit.
Skygg men hon lärde sig att lita på mig. Var inte kattsocial med mina andra katter som kom hit efter utan var den som tydde sig till mig.
Bestämd dam. Vid en period i början när gammalkatten Gosan (R.I.P) fick nog av henne började hon protestkissa i min säng. Lösningen blev en låda i garderoben bakom en dörr där hon fick vara i fred och både 1:an o 2:an kunde utföras i lugn o ro. Den har varit kvar som trygghet fram till nu ifall att, även om garderoben är utbytt.
Tacksam att fått vara en del av hennes liv och utveckling. Alltid letat sol i lgh eller terrass. Efter Gosan tog hon platsen i sängen o hoppade upp för kel när det var dags sömn. Senaste åren har hon föredragit vardagsrummet. Kom efter en tvåveckorssemester där gammelmatte(R.I.P) passat henne och de andra. Efter var det var vardagsrummet som gällde. FIck flytta matskålar o vattenfontän dit så det passade henne. Hade också blivit mer social med mina andra katter när jag var borta. För första gången fick jag se henne o Elvan ligga bredvid varandra i en garderob. Mer harmoni för alla.
Efter detta blev hon min soffkatt. Hoppade ofta upp o la sig nära. Kom alltid ut till vardagsrummet när jag var där. Kräsen när det kommer till godis. Förutom räkor, skinka o rökta sardiner från Kung Gustaf har lagrad ost varit en favorit. Men inte samma sort ost. Måste variera. Bra för mig som gillar ost.
När Covidperioden började och jag jobbade mest hemifrån var hon ett extra bra sällskap. Låg där jag kunde se henne. Strök sig runt benen för uppmärksamhet när jag jobbat för länge. Hoppade upp i fönsterkarmen för kel om det inte räckte. Gammelmatte gick igenom en cancerresa som var fatal under denna period. När jag hade inneboende för att besöka Mamma och för hennes begravning var Solise den enda av mina katter som tog för sig. När vi åt var det hon som strök sig runt allas ben o ville ha kel.
Tyvärr slutade resan för Solise i Onsdags. Gick så fort. Innan det hände var hon precis som vanligt. Under helgen var hon sprallig. Upp o ner i klösträden o var sällskaplig. För första gången kom hon inte fram när det var dags för blötmaten på Tisdagskvällen. Brukade springa fram o vara med när jag gjorde iordning den. Hon var vid sitt vanliga vara i fred ställe. Gnydde när jag klappade. Lyfte fram henne. Så hängig. Tog sig till vattenskålen o hängde med huvet över o drack lite. Vägrade mat. Ingen godis funkade. Aldrig sett henne må så dåligt. Trots detta så spann hon när jag klappade o pratade med henne.
Ringde vet o fick tid morgonen efter. Efter blodprov o röntgen visade det sig att hon hade akut njursvikt. Bilderna visade även på en förstorad lever med ev cancer. Fanns ingen framtid för henne, bara lidande. Ännu en lärdom att katter är experter på att dölja sina problem. I samråd med veterinären tog jag beslutet att låta henne somna in. Rätt men så jobbigt beslut. Solise tittar på ”+” symbolen i rummet innan det är dags att somna.
Förlåt Solise, Hade det funnits en väg framåt hade jag gjort allt! Hon somnade med sitt huvud i min hand. Hoppas du får träffa Vilda Matilda o gammelmatte nu. Tack Solise för alla de fina år vi haft tillsammans. Saknar dig så!
Vila i frid!
Betjänten Björn