Salmiak kom till mig för 8 år sen, redan då en äldre dam. Den första tiden bosatte hon sig under badkaret, och när hon vågade sig fram försvann hon snabbt igen så fort vi ens tittade på henne. Efter två veckor bestämde hon sig för att vi var hennes hem och gick från skyggis till knäkatt över en natt. Bäst var att ligga nära, med örat mot bröstkorgen, och gosa. Hon visade sig vara fantastisk på att fånga nattfjärilar och klättra i garderoben. Alltid snäll och försiktig, men otroligt envis. Vi valde varandra hon och jag, och i 6 år sov hon bredvid mig i sängen varje natt.
Med åren så drog hon på sig en del ålderskrämpor. Till slut blev det för mycket och förra helgen fick hon somna in hos veterinären. Hon har lämnat ett enormt tomrum efter sig, och det är svårt att förstå att hon inte finns längre.
Jag känner mig otroligt lyckligt lottad som fick dela dessa år med en sån fantastisk katt, och väldigt glad över att hon fick vara pigg och gosig ända fram till slutet.
Sov gott älskade lilla tant.
Malin